Tidningsklipp 1962

Gammalt båtsmanstorp i lågor. Realistisk övning i Stenkumla

Gotlänningen 15/1 1962

En gammal mangårdsbyggnad vid Gardrungs i Stenkumla blev i lördags (13/1 1962) lågornas rov. Det var dock inte någon eldsvåda i vanlig mening utan husets ägare tuttade helt enkelt på stugan och Stenkumla brandkår var i förväg larmad för att skydda kringliggande byggnader. Stugan skulle bort.

Husbocken hade fått allt för starkt fäste i stugan och ägaren hade därför låtit uppföra ett nytt modern bostadshus strax intill, vilket nu står färdigt. Att riva ner den gamla och använda virket till ved kunde ju ha sina risker med tanke på husbocken. Därför var det bekvämast att låta elden klara av både stugan och de otrevliga småkrypen. Det stod inte länge förrän eldkvastarna slog ut genom fönster och dörrar och taket störtade in. En ordentlig brasa var det som syntes vida omkring. Brandkåren hade sina grejor i bästa ordning och slangar utlagda för säkerhets skull, men den väldiga brasan sökte den aldrig dämpa. Det var ju inte heller meningen.

Den nedbrända byggnaden var från början ett gammalt båtsmanstorp och tillhörde då en båtsman som hette Gäst. Huset kallades också under lång tid för Gästtorpet. Det stod sedan obebott en längre tid men inköptes sedan av en Emil Larsson från Ansarve, som byggde till det och bodde där en tid. Näste ägare var Gunnar Larsson, som sedermera flyttade till Eskelhem, och han sålde då stället till hemmansägare August Bohman, som hade sina marker intill. Under senare år har det tillhört Hjalmar Karlsson, Oskar Johansson och nuvarande ägare Rune Stenman. Det var också han som med en tändsticka definitivt satte punkt för Gästtorpets tvåhundraåriga historia och dess många mindre sympatiska ”gäster”.

Flygfänrik omkommen då en ”tunna” störtade

Gotlänningen 27/2 1962

Ett flygplan 29 ”Flygande tunnan” ur Flygkadettskolan, Uppsala, havererade omkring kl. 20 på måndagskvällen c:a 10 km nordost om Eskilstuna. Föraren, 23-årige fänriken vid flygvapnets reserv Seth Åke Andersson, omkom meddelar flygstaben.

Fänrik Andersson hade utfört navigeringsflygning under mörker och skulle ha landat på flyflottiljen i Västerås. I samband med inflygningen före landningen slog flygplanet i marken av hittills okänd anledning. Fänrik Andersson var ogift och hemmahörande i Enskede. en haverikommission under ordförandeskap av hovrättsrådet Sidenbladh har tillsatts.

Gotländsk flygare vigd till griftero

Gotlänningen 15/3 1962

Lördagen den 10 mars ägde en högtidlig och gripande jordfästning i Heliga Korsets kapell, Skogskrematoriet, Stockholm, då stoftet efter den genom flygolycka hastigt bortgångne reservofficeren i Flygvapnet Seth Åke Andersson vigdes till gravens ro.

Kamrater från Flygkadettskolan i Uppsala paraderade vid ingången samt sex kadetter med fana vid kistan, svept i svenska fanan. En violinkvartett utförde stilla musik och solosång utfördes av konsertsångare Björling. Jordfästningen förrättades av kyrkoadjunkt Hj. Ericson. Överstelöjtnant R. Svartengren framförde flygvapnets och skolans sista tack.

Den avlidne flygfänriken Seth Åke Andersson var född på Gotland och son till änkefru Edith Andersson, bördig från Klintehamn. Han efterlämnar förutom modern systern fru Sylvia Andersson, Lidingö och brodern byggnadsingenjör Bjarne Andersson samt fästmön Monica Larsson.

En stor släkt, varav flertalet från Gotland, vänner och kamrater från F 11 (Kungl. Södermanlands flygflottilj) Nyköping och F 20 (Flygkadettskolan) Uppsala samt studentkamrater från Gubbängens läroverk med rektor och lärare i spetsen hyllade den avlidne, vilken efterlämnar ett ljust minne åt alla som god flygare, kamrat och vän. Mängder av blommor hade sänts till båren.

En utländsk vän.

Drivande mina på ostkusten

Gotlänningen 16/3 1962

En drivande mina sågs på torsdagsförmiddagen (15/3 1961) 20 distansminuter, rakt österut från Majgu i Slite. Det var Slite-fiskarna Sten och Nils Falck, som såg minan, då de höll på med strömmingstrålning. Minan kom rakt i båtens kurs så fiskarna var tvungna att väja för att inte komma i närheten av den.

Det har blåst mycket i vinter och det är därför inte så underligt att den ryckts loss från sin förtöjningsplats i något minfält och nu kommit i drift. Fiskarna kunde se att minan var av horntyp och att den var bemängd med snäckor och istappar.

Bröderna Falck varskodde omedelbart landsfiskalen, som i sin tur larmade KA 3. Från kustartilleriet skall nu en båtpatrull söka lokalisera och oskadliggöra minan. Bröderna Falck kunde inte avgöra exakt hur minan drev men troligen fördes den med vinden rakt österut, bort från Gotland.

Lv 2 G övertar Lv 2:s standar och marsch

Gotlänningen 26/3 1962

Östgöta luftvärnsregementes standar skall i samband med regementets indragning överlämnas till Gotlands luftvärnsdivision och vid lämpliga tillfällen föras vid sidan av divisionens eget standar.

Likaså övertar divisionen Lv 2:s marsch, vars namn ändrats till Kungl. Östgötas luftvärnsregementes och Gotlands luftvärnsdivisions marsch.

Divisionen har från Lv 2 erhållit Kungl. Östgöta luftvärnsregementes silverplakett. Plaketten åtföljdes av följande meddelande: Med översändandet av regementets silverplakett framför Kungl. Östgötas luftvärnsregemente sitt tack för gott kamratskap och gott samarbete.  Per Frumerie, regementschef.

Till fanjunkare vid militärmusiken

Gotlänningen 26/3 1962

Till fanjunkare vid militärmusiken har utnämnts fanjunkare K. G. Krusell fr. o. m. den 1 april. Fanjunkaren S. A. M. Jakobsson har från samma tid förordnats som fanjunkare vid militärmusiken.

MUL 16 fick assistera motorseglare

Gotlänningen 29/3 1962

En svensk motorseglare, Merida, råkade i går (28/3 1961) ut för en maskinskada i södra gattet vid Fårösund och begärde via Tingstäde radio assistans

MUL 16 från KA 3 gick ut och bogserade sedan ”Merida” in till marinvarvet i Fårösund, där skutan nu skall reparera sin maskin.

Många militära utnämningar

Gotlänningen 31/3 1962

Många militära utnämningar förekom i gårdagens konselj, däribland en del berörande Gotland. Bl. a. blir det ny fortifikationsbefälhavare på Gotland, och stabschefen vid militärbefälsstaben i Visby utnämndes till överstelöjtnant.

Överstelöjtnant Stig Sandberg, fortifikationsofficer vid sjunde militärbefälsstaben, Visby, har från 1 april förordnats som fortifikationsbefälhavare vid marinkommando Nord och Norrlands kustartilleriförsvar.

Vid samma tidpunkt placeras major F. I. Sellin, fortifikationskåren, som fortifikationsofficer vid sjunde militärbefälsstaben.

Till överadjutant och överstelöjtnant vid generalstabskåren har utnämnts överadjutanten och majoren vid kåren Bertil Creutzer, stabschef vid sjunde militärbefälsstaben, Visby.

Avsked med förtidspension har beviljats överstelöjtnant J. E. Ivari, Gotlands infanteriregemente, från 1 juli.

Vid kustartilleriet har till kapten utnämnts kaptenen i kustartilleriet A. B. E. Lundström, Gotlands kustartillerikår, och till kaptener i kustartilleriets reserv har förordnats löjtnanterna i samma reserv S. A. Nelsson, J. T. Ergel, S. G. Hellgren och S. A. L. Groth, Gotlands kustartillerikår.

Åtta svenska officerare skall växeltjänstgöra i England samt hos brittiska och amerikanska förband i Västtyskland. Bland dem märkes kapten Bo Anshelm, Gotlands kustartillerikår, som skall tjänstgöra i Västtyskland under tiden 17 april – 15 maj.

18 befattningshavare ur flottan och kustartilleriet skall i april hos ett industriföretag i Paris under sex dagar göra vissa studier beträffande en kust- och sjörobot, som är under utveckling för svenska marinens räkning.

LV 2:s standar till gotlandsdivisionen

Gotlänningen 3/4 1962

−  Hedra den! Denna ”order” gav militärbefälhavaren, general Burman, chefen för Gotlands luftvärnsdivision, major Uno Engström, då denne fick motta Lv 2:s standar vid en högtidlig ceremoni på A 7:s idrottsplats i går. (2/4 1962)

Lv 2 G har förut gått under benämningen Kungliga Östgöta luftvärnsregementes division på Gotland, Kungliga Östgöta luftvärnsregemente i Linköping, Lv 2, kommer under ett år framåt att heta Lv 2 A. A:et betyder i detta fall avveckling. I och med att Linköpingsregementet avvecklas blir det nu gotlänningarnas uppgift att föra Lv 2:s traditioner vidare.

Vid högtidligheten överlämnade den siste chefen för Linköpingsregementet, överstelöjtnant Per Frumerie, Lv 2-standaret till general Burman. Chefen för luftvärnsdivisionen, major Uno Engström, fick sedan mottaga det ur dennes hand. Under förbimarschen som sedan följde till musik av armémusikkåren fördes standaret av löjtnant Bertil Jaensson. I ceremonien deltog även fanvakt av de värnpliktiga vid Lv 2 G.

Gotland får ”eget” standar

Det standar, som överlämnade i går, var förutom de tre kronorna och luftvärnssymbolen försett med Östergötlands vapen. Gotlands ”eget” standar kommer att broderas på liknande sätt, naturligtvis med den skillnaden att det blir Gotlandsvapnet i stället.

Lv 2 G, som det ännu kommer att få heta under ett år framåt, fick också motta en annan gåva från det forna ”moder-regementet”, nämligen dess marsch, Kungl. Östgöta luftvärnsregementes marsch av Rössel.

ÖB på kort gotlandsbesök. Var här som flygare 1929

Gotlänningen 5/4 1962

Överbefälhavaren general Torsten Rapp är för närvarande på introduktionsresa i de olika militärområdena. I går kom han till Visby tillsammans med chefen för försvarsstaben, generalmajor Lars-Eric Almgren, och kommendören vid försvarsstaben Dag Arvas. Gårdagen ägnades åt militärbefälsstaben, visbyförbanden och åt en rundresa på Gotland. I dag är det KA 3 som får besök av ÖB innan det bär vidare till Karlskrona.

Gotlänningen hann växla några ord med generalen efter lunchen som intogs på A 7 och generalen berättade att han varit på ön vid flera tillfällen tidigare.
- Fårösund stiftade jag i egenskap av flygare bekantskap med redan 1929. Den här gången är det fråga om en ren introduktionsresa. Jag reser för att lära känna de olika militärområdesbefälsstaberna samt militära och civila förhållanden i övrigt.

Militär räddade fritidsområde från vattenskador

Gotlänningen 5/4 1962

En pionjärpluton ur den inneliggande repbataljonen ryckte i går (4/4 1962) ut och räddade ett översvämningshotat fritidsområde vid Gothemsån. Två stora isbröt dämde upp ån som sökte sig andra vägar. Då 4−5 hus var hotade larmades militären av fullmäktigeordföranden i Dalhem. Em. Glifberg.

Gotlandskriget fick ganska blöt upptakt

Gotlänningen 7/4 1962

NÅGONSTANS PÅ MELLERSTA GOTLAND. Lördag (7/4 1962) morgon (Från vår krigskorrespondent) Krigstillstånd råder sedan kl. 10 på fredagen. Fientliga innästlingsförsök gjordes på olika håll med bl. a. helikopterlandsättningar. Strax efter midnatt rapporterades en fientlig invasionsflotta på väg mot kusten och folket vid kustkanterna ligger nu i högsta beredskap. Under fredagen utfördes vid alla skansar kompletterande befästningsarbete som möjliggjordes genom att det var ”lågt i tak”, varför det fientliga flyget hade små spaningsmöjligheter.

Lördagen ser däremot ut att bli solig och klar, varför soldaternas fältmässiga uppträdande kommer att sättas på svåra prov. Sjukläget rapporterades som gott trots att natten mellan torsdagen och fredagen ställde en del tält och de flesta skansar under vatten.

Militärens tunga fordon mosade sönder vägen Träkumla-Stenkumla

Gotlänningen 7/4 1962

Just nu pågår tjällossningen på de gotländska vägarna. Samtidigt pågår stora fältmanövrer på norra Gotland vilket innebär att många småvägar som ej är permanentade utsättes för väldiga påfrestningar. En av de vägar som inte höll för denna enorma belastning var vägen mellan Träkumla och Stenkumla kyrkor när den fick sitt elddop under natten till fredagen. (6/4 1962) En militärkolonn med cirka 200 fordon sägs ha passerat den rätt smala grusvägen under nattens timmar och på morgonen liknande vägen mera en märgelgrop än en väg. På sina ställen fanns nästan ingen vägkropp alls utan bara en sönderkörd grusbädd med meterdjupa, vattenfyllda spår efter tunga lastbilar och traktorer som suttit fast i lersmörjan.

Inne i skogen vid sidan av vägen låg en kullstjälpt trailer med krossat hjul som slitits loss. De vägtrafikanter som skulle vägen fram måste i många fall vända. Gardells lilla buss till Stenkumla klarade dock även de värsta ställena, men den större bussen var det omöjligt för. En lärare som också skulle vägen fram satt fast en halvtimme men lyckades till slut få bilen loss. På en del ställen forsade samtidigt vattnet över vägbanan vilket givetvis förvärrade situationen ytterligare. Brotrummornas cementrör som leder vattnet under vägbanan hade nämligen krossats under militärkolonnens tunga fordon som skar igenom det ovanpå liggande, tunna jordlagret. När brotrummorna därigenom täpptes till blev det översvämningar, och vattnet banade sig väg över vägbanan.

Men Vägförvaltningens personal var snabbt på platsen sedan militären larmat dem och gjorde vad som göras kunde. En mängd lastbilar körde grus och sten till de värsta passen. Manskap avdelades för att återigen öppna brotrummorna, samtidigt som vägen avstängdes för trafik.

När vi var därute vid 10-tiden på förmiddagen såg vägen alltjämt förskräcklig ut. Meterdjupa hjulspår över hela vägbredden hittade vi på ett ställe nära utfarten till Träkumlaväg. Där hade man på en 20-meterssträcka ändock tippat av 14 kbm grus och sten medan vägarbetare Georg Pettersson från Klinte med en kraftig väghyvel försökte fylla igen spåren. Att det blir ett oerhört drygt arbete innan Vägförvaltningen kommer att få någon farbar väg här är säkert. Först måste ju alla brotrummorna göras klara så att vattnet kommer fram och sedan måste man ju ha ny bärkraft i vägbanan. Som vägen var där i går bar den heller ingenting. Vägytan verkade som om den vilade på en gummibädd och stora väldiga tjälskott och sprickor syntes överallt.

Även i Gothem säges vägarna nu vara i ett mycket dåligt skick där den tunga militärtrafiken gått fram, ävenså i Hörsne och på en del andra platser.

Imponerande skjutuppvisning blev Gotlandskrigets epilog

Gotlänningen 11/4 1962

Granateld och raketer mot fienden

I samband med avslutandet av de stora fälttjänstövningarna med förband ur VII:e militärområdet var i går (10/4 1962) anordnad en förevisningsskjutning med skarp ammunition mot sjömål vid kustområdet invid Friggårds i Boge. Ändamålet med skjutningen var att ge de samlade repetitionsförbanden och även en del inbjudna en uppfattning om den eld som kan komma att möta en fientlig styrka som söker landstiga på vår kust.

Skjutningen inleddes kl. 10 i närvaro av militärbefälhavaren generalmajor Fale F:son Burman, överste Tore Deutgen, de trupper som deltagit i manövern samt cirka ett hundratal civila representanter för länsstyrelsen, vägförvaltningen, televerket, ortsbor och andra som på ett eller annat sätt fått ”känna på manövern”.

Ledare för stridsskjutningen och samtidigt speaker under hela uppvisningsevenemanget var major Hans Markstedt, A 7.

Redan strax efter klockan 9 på tisdagsmorgonen började de olika tillfartsvägarna till Friggårds i Boge fyllas av militära fordon och dessutom bilar med civila åskådare. Det var en mycket idyllisk kustremsa som militärbefälhavaren valt för denna uppvisning. Här vid major Fredrik Nyströms gård vid Friggårds svänger kustlandet in nära landsvägen. Strandområdet bestod av torr och bärkraftig grusjord, som höll de tunga fordonen. Kommer man från Slitehållet passerar man det vackra Klinteberget med sina underliga raukar. Söder om samlingsplatsen ligger Vike minnesgård med gamla gråstens- ”länningar” och kullstjälpta gotlandssnipor på strandburgen. Ännu längre åt söder ser man Tjäldersholm och Gothemshammar och mot norr uddarna vid Gyle fiskeläge i Boge med Enholmens ryggkontur som en blå strimma på krönet.

Vädret var också det mest idealiska man kunde tänka sig för en sådan uppvisning. Farmför sittplatserna på stranden låg havet sidenblått ut mot horisonten. Några strandskator och skrattmåsar kretsade där och inne bland strandens enbuskar titta sömniga blåsippor upp mot solen.

Den ”lede fienden” skulle få det hett om öronen

Med militär precision inleddes den stora skjutövningen när hela strandområdet norr om infarten vimlade av övningströtta trupper som legat i fält en veckas tid och haft det surt och vått – dålig eller ingen sömn – och de civila bänkat sig på åskådarplatserna fyllande sina lungor med tångdoft från det solblanka havet, tog militärbefälhavaren till orda och talade om uppvisningens ändamål:

−Uppvisningen här är främst avsedd att ge de i militärmanövern deltagande styrkorna en uppfattning om vad vi har för försvarsmedel på hand för att kunna möta en ev. angripare som skulle kunna invadera ön från havet eller luften. Öns egna trupper hade intagit sina ställningar här vid kusten.  De är väl förberedda på vad som kommer att hända. I sitt försvar av kusten kommer de att få hjälp av en tung granatkastarpluton och en lätt artilleridivision som ligger 4 km bakom åskådarna. Försvararna kommer vidare att få hjälp av attackflyget, av luftvärnet, pansarvärn, tungt artilleri och infanterikanoner.

Militärbefälhavaren gav samtidigt en klar översikt om var de olika stridskrafterna var grupperade och var anfallen skulle sättas in. Efter denna sammanfattning uttalade han sitt varma tack till de civila som nu samlat sig mangrant på åskådarbänkarna, bland dem även lottorna och inte minst de markägare som upplåtit mark för manövern.

”Prickad korv”

Kl. 10 exakt kom så det första övningsmomentet. Ett propellerplan bogserade en målkorv svepte in utifrån havet på omkring 500 meters höjd. Luftvärnet trädde i funktion. Det dundrade väldeligen mot Klinteberget och vi väntade alla att korven skulle dala ned som ”ett torrt skinn” i havet. Men det gjorde den inte. Var det bara bomskott alltsammans? undrade någon i folkhopen. Ånej, speakern visste att berätta, 35 träffar av 300 avgivna skott. Den stackars flygaren skulle väl näppeligen efter ett sådant välkomnande ha lyckats ta sin in över Gotland.

Nästa moment var anfall av två divisioner jaktflygplan. Först de flygande tunnorna som presterade en hastighet fram emot de utsatta sjömålen med 800 resp. 1 000 km i timmen. När de under en raksträcka på 1-2 km rusar ned mot målen för att rikta in och avleverera sina raketer eller sin kanoneld har luftförsvaret 3-5 sekunder på sig för eldgivning. Raketerna från de fyra flygplanen lämnar långa rökstrimmor i luften, och vid sjömålens flottar brakar ”helvetesorkestern” lös med knallar, rök och vattenkaskader. I ett andra angrepp, som kommer en minut senare, tar de till sina automatkanoner, vilket just inte skulle göra en vistelse därute på flotten till något angenämt solbadande i ro och stillhet. Det tredje momentet i uppvisningen svarade J 35 Draken för. De var också fyra stycken. Kom som vinande projektiler med en hastighet som låg ett genombrott av ”ljudvallen” mycket nära. Vräkte ur sin dödsbringande last i några omgångar, gjorde som avslutning en flott sväng in mot åskådarna och stack därefter som vinande rymdraketer upp i molnen, där de på några sekunder nått en höjd av flera tusen meter.

När flyget gjort sitt var det artilleriets tur, de tunga granatkastarna med sina 12 cm spränggranater och slutligen stormkompaniets angrepp med infanterikanonvagnar och elden från värnen med de tio sprutorna och automatkanonerna, vars granater är tidsinställda och briserar tätt över vattnet.

Hela udden ett inferno

Hela udden där den tänkta landstigningen skulle ha ägt rum var under vart och ett av de olika momenten ett inferno av eld, rök och granatsplitter. Stackars de pojkar som här skulle ha tvingats till en landstigning, tänkte jag. Lägger man därtill att alla momenten sätts in samtidigt, vilket väl blivit fallet vid ett fientligt landstigningsförsök, undrar man om en enda fattig själ skulle ha överlevt eller kommit i land. Men den finske författaren Väinö Linnas film från Karelska näset gjorde soldaterna det i alla fall – konstigt nog – så man kan ju aldrig veta. Det mänskliga livet är segt ibland, och vad vi har fick en ytterligare påminnelse om är att kriget är någonting alldeles ohyggligt. Tysta gick de flesta därifrån. Kanske tänkte de på att det vi sett från vår ”soliga parkett” en vacker dag kan komma att hända. Måtte gud bevara oss och hela vår mänsklighet från denna fruktansvärda olycka.

Al-d.

Missbelåtna soldater

Gotlänningen 11/4 1962

Två värnpliktiga vid A 7 hade besvärat sig över de disciplinstraff de ådömdes till. Den ene hade i mars i år gjort sig skyldig till undanhållande då han inte i tid infunnit sig till sitt regemente. För detta hade han dömts till 3 dagars arrest, och rätten fann inte skäl att ändra domen.

Den andre hade för fylleri dömts till 8 dagars arrest. Då han nu ryckt ut, dömdes han i stället till dagsböter.

En inkallad, som fullgjorde sin repetitionsövning, stod åtalad för fylleri. Han hade i förra månaden blivit gripen för fylleri vid Österport. Dessutom hade han vid gripandet uppträtt hotfullt mot polis.

Bensinstöld ur bil kostade 10x2 dagsböter

Gotlänningen 11/4 1962

En värnpliktig från KA 3 i Fårösund stod vid gårdagens (10/4 1962) ting åtalad för att ha tillgripit bensin ur en parkerad bil i Visby. den åtalade hade i december i fjol åk in till Visby, och hade inte hunnit tanka i tid för återfärden. För att inte komma för sent till sitt förband hade han med hjälp av en gummislang sugit ur 8 l. bensin ur en parkerad bil. För detta tilltag dömdes han till 40 db à 2 kr.

Vpl skadad i ögat av splitter från löst skott

Gotlänningen 12/4 1962

Vid ett repetitonsövningsförband ur I 18 inträffade på onsdagen (11/4 1962) en olyckshändelse under uppbrott ur en förläggning i trakten av Bro, varvid 21-årige värnpliktige 410731-191 Holmberg (1*) från Norrköping skadades i ena ögat av splitter från ett löst skott.

Under brytning av bivacken höll Holmberg på att bränna granris, som använts i tälten. Härvid exploderade ett löst skott som tappats i granriset, varvid Holmberg träffades av splitter i höger öga. Han omhändertogs omedelbart av sjukvårdspersonal, som fanns på platsen, och fördes med sjuktransport till lasarettet i Visby för vård.

(1*) Björn Lennart Holmberg. f. 31/7 1941 i Motala, Östergötlands län, d. 24/10 2004 i Svärtinge, Östergötlands län

Fälttjänstövning vid A 7

Gotlänningen 13/4 1962

−Ni har nu visat att ni fyller de krav som ställs på er som soldater i en fredlig fälttjänstövning. Det är min förhoppning att ni skall fylla dessa fordringar även i händelse av krig, sade överste Tore Deutgen när han i går (12/4 1962) avtackade den utryckande repomgången på A 7.

Översten hade endast anmärkningar att rikta mot att det vid några tillfällen brustit i bevakningen och att civila fordon och personer kunnat ta sig in på förläggnings- och övningsområdet utan att bli hejdade.

Militär på mörk väg

Gotlänningen 14/4 1962

Militärbefälsstaben lämnade på torsdagen (12/4 1962) pressen information om de åtgärder som från militärt håll vidtagits för att förhindra mörkerolyckor i samband med militär personal. Orsaken var den kritik som framförts i en artikel i Gotl. Allehanda där fru Anna von Corswant, Hallfreda, påpekade ett inträffat fall där en militärtrupp marscherat på vägen mellan Visby och Follingbo efter mörkrets inbrott utan att några mörkerskyddsådgärder vidtagits.

Major Berth Lindström, MB-staben, anförde först att man på militärt håll ser mycket allvarligt på de problem som uppstår då militär personal eller fordon efter mörkrets inbrott måste framföras på vägarna.

− Vid min tidigare tjänstgöring vid arméstaben har jag haft kontakt med dessa saker och 1958 utfördes där ett flertal försök i samarbete med Statens trafiksäkerhetsråd för att få fram en lämplig reflexanordning. Man stannade till slut för en metallskiva med en yta på minst 12,52 som skulle placeras högst 100 cm ovan marknivån. Man övervägde om reflexen skulle vara fast eller rörlig men med hänsyn till kostnaderna i sig själva samt kostnaderna med avsprättning vid tvätt etc. beslöts att reflexen skulle vara rörlig. Den utformades med ett spänne. Som man kunde sätta fast på ett byxben, en rockkant etc.

1959 utfärdades en arméorder, som fortfarande gäller, att denna reflex skall bäras i tjänsten efter mörkrets inbrott av all personal som deltar i övning under mörker. Vi skall undersöka det ovan relaterade fallet ytterligare, sade major Lindström, för att utreda ansvarsförhållandet och vad som verkligen förekommit.

Betr. den nyligen genomförda fälttjänstövningen delgavs i order att reflexen skulle bäras av all i övningen deltagande personal och reflexen är utdelad till all personal utan undantag.

Enskild soldat utom tjänsten ej ålagd bära reflex

Utom tjänsten har den enskilde soldaten ingen skyldighet bära reflex men värdet av att bära dylikt skall ingå i utbildningen. Den militära synpunkten är att man under tjänst ålägga soldaterna att bära reflexer i mörker, man gått så långt som rimligen kan begäras ur trafiksäkerhetssynpunkt. Major Lindström framhöll, att en utredning visat, att det är ett oerhört litet antal mörkerolyckor med militär personal i tjänst inblandad.

På en fråga från ref. varför man inte ålagt de värnpliktiga att bära reflexer även utom tjänsten framhöll major Lindström: − Det skulle bli omöjligt att övervaka, och en order som inte kan kontrolleras är meningslös eller skadlig. Jag tror inte en dylik militär order skulle ge någon förbättring. Kapten Årefeldt å sin sida framhöll att han inte trodde ordern skulle ha något större värde med mindre än alla gångtrafikanter ålades en generell bestämmelse att bära reflexmaterial.

P H L (Peder Henric Lovén)

Hårda bud från I 18 om fotbollsplan

Gotlänningen 17/4 1962

Chefen för I 18 har besvarat en skrivelse från staden, där man hemställt att få anlägga en provisorisk fotbollsplan på I 18:s övningsområde. Men hade tänkt sig platsen intill Stenkumlaväg söder om Visborgsstaden

I regementschefens svar fanns ingen förståelse för stadens önskemål. Han framhöll att han var förhindrad bifalla de framställda önskemålen. Han aviserade att man från regementets sida troligen blir tvungen att sätta upp industristängsel mot Visborgsstaden samt framhöll till slut att det vore tacknämligt om staden i sin stadsplanering för framtiden ville planera sin sina idrottsplatser på egen mark.

Änglavakt för militär bilförare och lottor

Gotlänningen 17/4 1962

På måndagskvällen inträffade ett trafikmissöde på vägen Slite-Hemse över Mästermyr. Att utgången blev lycklig torde kunna betecknas som ”änglavakt” anser den utredande polisen.

Bilföraren, en nyinryckt värnpliktig fastlänning, hade i uppdrag att samla ihop lottor till en avslutning av en kurs i Hemse. På vägen över Mästermyr cirka 2 km före Hemse gör den annars mycket raka vägen en skarp kurva.

Bilen framfördes i hög fart och då inget förvarningstecken finns fick bilföraren inte möjlighet att nedbringa hastigheten i tid. Han började panikbromsa och bilen kanade på tvären genom kurvan tills den nästan vänt om när ett framhjul slog i vägkanten. Härvid rullade bilen runt och vidare ner i diket där den hamnade på taket ovanpå buskar och snår.

Såväl bilen som de fyra personerna i den undkom oskadade om än åtskilligt omtumlade. Bilen bogserades till Hemse, men där kunde men efter olje- och vattenpåfyllning, konstaterar att den var i kördugligt skick och kunde användas för hemtransporten.

Hade bilen hamnat i diket bara några meter innan hade den hamnat i ett stenmoras i diket och utgången hade då säkerligen blivit en annan.

Militärmusikens uppvisning fint musikaliskt evenemang

Gotlands Allehanda 18/4 1962

Kurser i frivillig utbildning för flyglottor har sedan i oktober månad pågått i Hemse, Gothem och Visby. Kurserna har innefattat 72 timmar på varje plats och samtliga har letts av fanjunkare Gösta Benhammar, flygvapnet.

De nyutexaminerade flyglottorna från Hemsekursen ses här tillsammans med kursläraren fanjunkare Gösta Benhammar, flygvapnet. Hemsekursen avslöts på måndagskvällen (16/4 1962) då examen hölls och de tio lottorna fick sina avgångsbetyg. Examensvittne var kapten Aschan från F 13 dessutom närvar (sic) förbundslottachefen Hildur Löf ur vars hand lottorna mottog sina betyg – samt bl. a. flottiljstabslotta Märta Östman och repr. för Södra och Västra lottakretsarna.

Kursen i Hemse har sedan i höstas pågått varje måndagskväll och eleverna har erhållit utbildning i luftbevakningstjänst. Det är mycket som hunnits med under denna tid, försvarskunskap, luftförsvarslära, flygplansigenkänning, rapportering m. m. Dessutom har det ingått praktiska övningar och studiebesök.

Vid examen fick lottorna visa prov på hur pass de tillgodogjort sig undervisningen vilket skedde genom förhör och praktiska demonstrationer. Förbundslottachef fru Löf avtackade både elever och kursläraren Benhammar då hon samtidigt överlämnade betygen. Kapten Aschan framförde F 13:s tack till samtliga. Efter själva examensförhöret bjöd södra och västra kretsarna på kaffe, Ulla-Bella Larsson passade i det sammanhanget på att överräcka blommor till kursläraren och framförde kursdeltagarnas tack. De nyutexaminerade flyglottorna är, från Rone: Ulla-Bella Larsson, Lillan Hallander och Kerstin Olsson, från När, Iris Thorén, Barbro Nilsson och Carin Häglund från Sanda, Gun-Britt Pettersson och Evy Jakobsson samt Margareta Karlsson, Levide och Marianne Dahlman, Sproge.

Militärmusikens uppvisning fint musikaliskt evenemang

Gotlänningen 18/4 1962

Militärmusikkårens uppvisningskonsert i går (17/4 1962) eftermiddag i Borgen blev som väntat var ett fint musikaliskt evenemang. Konsertsalongen var fullsatt av inbjudna lyssnare från olika läger, och musikdirektör Robert Sjölin hade trimmat upp orkestern i toppform. Det var en fröjd både att höra och se när hela musikkåren satt in med sina väldiga klangresurser.
De tvenne solisterna, musiksergeanterna Wighammar och Fröberg, visade prov på en högt driven teknik och god musikalitet. Wighammar spelade Konsert för flöjt i D-dur av Mozart, lekfullt och lätt i.

Infanteriregementet

Gotlänningen 19/4 1962

Kapten Kjellander, Gotlands infanteriregemente, skall vara ordinarie elev vid militärhögskolan, armélinjens stabskurs 1962–1964.

- Till löjtnanter i Gotlands infanteriregementes reserv har förordnats fänrikarna i reserven F. S. Leczinsky och L. G. Truedsson.

Militärt. Kapten G. Tallqvist, Arboga, tidigare Visby, skall delta i en kurs för mobiliseringsofficerare 5-8 juni.

Luftvärnet. Kapten Friedsam, Luftvärnsbatteriet på Gotland, skall tjänstgöra vid arméns radar- och luftvärnsmekanikerskola i Göteborg 15 juli i år – 30 juni nästa år.

Infanteriregementet

Gotlänningen 21/4 1962

Fanjunkare Wallin har genomgått förvaltarkursen i förrådstjänst 1961–1962

och är från den 16 dennes placerad på intendenturavdelningen.

- Överfurir S. O. Larsson har beordrats som elev i signalunderofficerskurs vid signalskolan under tiden 23 okt. 1962-10 april 1963.

- Vpl. Sergeanten Ture Einar Pihlblad har antagits som officersaspirant vid regementet. 

Övningsuppehåll

Gotlänningen 28/4 1962

Övningsuppehåll äger rum för våromgången vid I 18 29/4-7/5.

Lv 2 G. Furir 360430-391 Svensson (Sven-Ove) har utnämnts till överfurir Lv 2 G.

Flygarexamen. Bland de 29 som på fredagen exminerades vid Krigsflygskolan i Ljungbyhed var Bengt Johansson, Visby.

REP-KRIG I SANDA

Gotlänningen 10/7 1962

Det krigades på vägen mellan Sanda och Västergarn i går. (9/7 1962) Stridsvagnar och infanterister gjorde vägarna osäkra. Vid Runne i Sanda blev det än mer krigiskt sedan telefonförbindelserna delvis brutits. Det sa bara ”pling” i luren sedan en telefonlinje åkt tvärs av vid en dikeskörning med en jeep – men i övrigt kom både civilister och militärer tämligen helskinnade undan. Det är ett kompani vid I 18 som ”manövrerar” mot P1 G:s ordinarie höstomgång anförda av FBU-befäl. Krigshändelserna kommer att fortsätta den här veckan ut. Mannarna som försvarar vedhögen är fr. v. Severt Pettersson, Visby och Sten Österberg, Finspång.

Farväl till Fårösund för luftbevakningskurs

Gotlänningen 27/7 1962

Farväl för Bunge-lottor

I kväll embarkerar 105 luftbevakningslottor några flygplan på Bunge flygfält med destination Bromma. den 106:e tar istället färjan till Fårö, där hon har sitt hem. Denna enda gotländska i den lottakurs, som pågått vid Bunge-fältet sedan den 15 dennes är fåröfrun Valborg Silfvergren. Som kompensation för den uteblivna flygturen till fastlandet fick hon på torsdagen – sista egentliga kursdagen – följa med ett mindre plan på en tur och bese sin hembygd från ovan.

De 106 eleverna har varit fördelade på tre kurser, av vilka nyböjarkursen har varit den omfångsrikaste med 76 deltagare och huvudkursen är, att hon fyller de stipulerade betygskraven. Enligt skolchefen, kapten Barry Press, är kurserna hårda och på den korta tid som står till förfogande skall mängder av kunskaper inhämtas.

Kapten Press förklarade sig dock mycket nöjd med denna kull elever, som verkligen visat sig ambitiös och t. o. m. arbetat på fritid för att gnugga in vissa moment. Som en följd av visad nit blev också alla 106 eleverna godkända.

Kapten Press nämnde vidare att kursplatsen vid Bunge-fältet är den bästa tänkbara med utmärkta förläggningar, närhet till bad vid Fårösunds samhälle o. s. v. Dessa superlativer var omkringstående lottor villiga att instämma i. instruktörskåren fick också det bästa betyg.

På torsdagen var som nämnts sista egentliga arbetsdagen och in i det sista upptog programmet praktiska tillämpningsövningar på de inhämtade kunskaperna. Vid 16-tiden var uppställning i bästa uniformen anbefalld och då tog ställföreträdande chefen för tredje flygeskadern, överste Söderlind, emot, och avtackade lottorna för en väl genomförd kurs samt överlämnade betygen. Överste Hugo Svenow, chef för frivilliginspektionen vid flygplatsen fanns även han på plats och hade tidigare på dagen följt övningarna.

Som sista punkt på schemat för torsdagen stod gemensam middag och efter inlämning och återställning i dag flyger man i kväll till Bromma där vägarna skiljs. Från Luleå i norr till Trelleborg i söder som destinationsorter återvänder till sina hem luftbevakningslottor, som tillbringat sin ”semester på annorlunda vis”.

Under ovanstående vinjett kommer f. ö. kvällens TV-aktuellt att ge några glimtar från den nu avslutade kursen. Ett reportagelag från TV filmade nämligen vissa övningsmoment under gårdagen.

”HALLAND” i Slite

Gotlänningen 27/7 1962

Jagaren Halland ligger i Slite tillsammans med tvenne mindre örlogsfartyg i Slite. Jagaren väntas avgå på tisdag. För Slites del blev det en kväll i sjömansuniformens tecken på torsdagskvällen – sedan blir det väl Visbykarnevalen som kommer att locka mest.

Flygplan rev väskindelada

Gotlänningen 2/8 1962

Lantbrukare Arvid Larsson, Brissund, fick i går hjälp av flygvapnet med rivningen av en lada vid Ringvide i Väskinde. Det var ett av de Hawker Hunter-plan från F 9 i Göteborg, som för närvarande övar på Gotland, som flög över ladan med så hög fart att tryckvågen tryckte in taket, som vilade på allt för murkna spärrar. Eftersom ladan ändå skulle rivas kommer ägaren inte att ställa flygvapnet till ansvar för det skedda, utan är tvärtom glad för den hjälp han fick. Det är när ett flygplan kommer upp i mycket hög hastighet som den luft planet skjuter undan kan ge upphov till så kraftiga tryckvågor. Något genombrott av ljudvallen ägde inte rum.

40 FBU-are på Toftakurs. Ende gotlänningen kapten

Gotlands Allehanda 4/8 1962

Gustav Adam från Olof Adam, eldsignalering. Signalisterna är rappa i tonen, korta, koncisa. En liten eldledningsgrupp på fyra ligger ute på Tofta skjutfält och har en hel mängd ballistiska övningar för sig. En halvmil längre bort står tre 10 centimeter haubitsar och ger eld på order. Man hör hur skotten avfyras, man hör projektilens vissling genom luften och man både hör och ser nedslag och krevad.

Övningen avslutas med att övningsledaren löjtnant Gösta Lundberg vid Kungl. Gotlands artillerikår låter signalisten förmedla följande uppmuntrande ord:   ”Batteriet varit vittne till hur eldledningsgruppen vid förmiddagens skjutning fått in flera fullträffar på de fingerade fienderna.”

Gårdagens skjutning på Tofta-fältet var en brakande skarpskjutningsfinal på en FBU-kurs som sedan den 22 juli pågått vid Blåhäll. Från Korpilombolo i norr till Kristianstad i söder har deltagarna kommit, 21 elever på den befäls- och 19 elever på ungdomskursen. De äldre hade sina familjer med sig – på egen kostnad givetvis, men Kungl. Maj:t och Kronan bedriver som bekant inte pensionatsrörelse så familjerna får äta kronans kaka till självkostnadspris. Det fina vädret har inte kostat någonting, och underbart badvatten har man haft runt knuten på familjeförläggningen.

Den frivilliga befälsutbildningen är förvisso en viktig länk i försvarsorganisationen och de 40 elever i åldrarna 15 till 40 år som deltagit i Toftakursen har gjort befordrings- eller repetitionskurser (det gäller befälet) eller utbildningskurser. Sett som en enhet har det dock rört sig om en specialkurs i ballistik.

Nyutexaminerade gotländske kaptenen Richard Ahlqvist bekantar sig vid en kanon med två smålandstöser, Mariann Rydén, Holsbybrunn och Annika Fredriksson, Vetlanda.

Eftersom åtskilliga av deltagarna gjort befordringskurs så utgjorde också gårdagens skarpskjutning slutsatsen i en examensförrättning. Denna resulterade i att den enda deltagande gotlänningen, Richard Ahlqvist, Klintehamn, avancerar från vpl. löjtnant till vpl. kapten, och vidare att en rad fastlänningar klättrar ett pinnhål uppför befälsstegen, sålunda blir fänrik Olsson löjtnant, sergeant Österholm styckjunkare och konstaplarna Ågren och Bengtsson furirer.

Okänd ubåt vid Gotland mitt i kustflottans övning

Gotlands Allehanda 24/8 1962

På svenskt territorialvatten utanför norra Gotland fick på torsdagsförmiddagen (23/8 1962) kustflottans elfte jaktdivision radar och hydrofonkontakt med en okänd ubåt. Meddelade man från försvarsstaben på torsdagskvällen.

Ubåten beordrades genom knallsignaler i enlighet med internationalrättsliga regler att omedelbart inta övervattensläge. Då så inte skedde fälldes sjunkbomber och sköt antiubåtsgranater på ofarligt avstånd från ubåten. Denna satte då hög fart och förflyttade sig utanför territorialgränsen.

Elfte jagardivisionen, vars chef är kommendör Rutger Tengzelius, består av jagarna Halland, Hälsingland och Östergötland. Divisionen utförde vid tillfället artilleriskjutningar. Chefen för kustflottan, konteramiral Einar Blidberg, följde övningarna.

Jagarna har de senaste dagarna haft övningar kring norra Gotland och det var i farvattnen nordväst om Fårö som den främmande ubåten var inne och ”tittade”.

- Det var ingen tvekan om vad saken gällde, säger man på marinstabens pressdetalj. Utslagen var klara och entydiga och man hade hela tiden ubåten under full kontroll i ungefär en timmes tid medan avvisandet pågick. Det är inte ofta det händer att man på detta sätt avvisar främmande ubåtar och det som nu företogs skedde helt efter reglerna.

En liknande episod hände under 50-talet, då en ubåt dök upp i en svensk flottövning nordväst om Gotland.

Främmande ubåten låg innanför svenska jagarna

Gotlands Allehanda 25/8 1962

Marinen omtalar för TT att den okända ubåt som utsattes för varningsskott av svenska jagare utanför Fårö på torsdagen befann sig inne på svenskt territorialvatten. Den uppehöll sig innanför jagarna, vilka i sin tur ett stycke innanför gränsen.

Här är en svensk jagare i aktion med sjunkbombsfällning.

Den militära expertisen framhåller att minst någon, eller några ubåtar upptäckts på svenskt vatten varje år.

Ubåten upptäcktes kl. 10.30 en sjömil (1 852 m.) innanför den yttre svenska territorialgränsen. Sedan man enligt internationella regler hade skjutit varningsskott för att få ubåten att stiga upp till ytan gick den istället i undervattensläge mot sydväst och väst. Det innebär att den fram till kl. 12.30 befann sig i svenska vatten.

Ubåtens nationalitet var ännu på fredagsmiddagen inte känd varför någon UD-aktion inte kunde göras.

De ingripande svenska jagarna är utrustade med olika ubåtsbekämpningsmedel. De har ubåtsraketer (”Halland”) resp. ubåtsgranater o. sjunkbomber.

I kommunikén nämns inget om att raketer sköts. Detta kan ge en antydan om den aktuella avståndet mellan jagare och ubåt. (Myndigheterna vill av sekretesskäl inte ange närmare detaljer här, men de säger att gränskränkningen var ”obestridligt klar”.)

Raketerna har ett skjutavstånd på c:a 1.000 m. Granaterna når c:a 400 och sjunkbomberna kan kastas endast 50. Samtliga inställs automatiskt på ett önskat explosionsdjup.

En sådan detonation inom 20 meters radie från en ubåt beräknas ge sådan verkan att ubåten svårt skadas.

Här siktade man dock endast så att ubåten skulle förstå att ge sig av. Som den alltså till sist gjorde.

Instruktionerna för marinen säger att främmande ubåt som upptäcks på svenskt vatten i uläge omedelbart skall köras bort eller tvingas gå upp. Bestämmelserna är analoga med dem som gäller vid överflygningar av främmande flyg.

I 18-träff för ”50-åringar”

Gotlands Allehanda 27/8 1962

Ett tiotal gotlänningar som gjorde sin värnplikt för femtio år sedan träffades åter på I 18:s marker på söndagen för att uppliva gamla regementsminnen. Efter en rundfärd kring de gamla övningsplatsernas samlades exerciskamraterna kring lunchbordet i manskapsmatsalen där ordföranden i gotlandskretsen av gotlandsinfanteristernas kamratförening överstelöjtnant Nils Söderberg, som var löjtnant på den tiden gästerna ”exercerade” hälsade välkommen.

Efter en filmförevisning om det moderna infanteriet förde dagens ciceron, fanjunkare Sören Jansson, gruppen till regementsmuseet där gamla reliker från 1912 tände igenkännande leenden hos veteranerna. Kamratträffen avslutades med kaffe.

Militärmusikerna i ny uniform

Gotlänningen 8/9 1962

Militärmusikkåren konserterade i lördags på St. Torget, efter att först under musik ha marscherat från Södertorg Adelsgatan ned. Det var första gången efter sommaruppehållet och en stor publik hade samlats. Om det nu var för att lyssna till den välspelande orkestern eller för att se mannarna i den nya uniformen, som de nu för första gången uppträdde i, låter vi vara osagt. Stiligt var det alltsammans.

Militärer nära att innebrännas då förläggningstält eldhärjades

Gotlänningen 10/9 1962

En vaksam patrullerande vakt i en militär tältförläggning på södra Gotland lyckades vid 2.30-tiden natten till söndagen (9/10 1962) förhindra en katastrof när det upptäcktes att det glödde i maskeringsnätet till ett förläggningstält.

Eldvakten inne i tältet alarmerades och medan de nio man som låg sovande i tältet snabbväcktes spred sig elden blixtsnabbt i tältduken. Alla nio kom ut i tid och medan de sömndruckna soldaterna höll på att försöka fatta situationens allvar lyckades eldvakten rädda det mesta av den militära och civila utrustning som fanns i tältet.

Tältet med maskeringsnät brann dock upp fullständigt trots energiska släckningsförsök. Genom att elden först observerades i maskeringsnätet fanns det anledning förmoda att kaminens gnistsläckare inte fungerat tillfredsställande utan att en gnista från kaminen letat sig ut och antänt maskeringsnätet. Eftersom eldvakten normalt har sin vakt inne i tältet hade han inte möjlighet att upptäcka elden själv.

Utan tvekan är såväl patrullen som eldvakten värda beröm för sin insats. Polisutredning pågår.

Korpral skadad vid bilolycka

Gotlänningen 12/9 1962

En bilolycka inträffade på tisdagsmiddagen (11/9 1962) under transport av en avdelning ur KA 3 varvid korpral Sven Bertil Severin ådrog sig en skada i huvudet och fördes till Visby lasarett, tillsammans med fyra värnpliktiga som erhållit lättare skador. Korpral Severin var fordonschef på ett militärfordon som transporterade nio värnpliktiga. 

Omkring en km. S. Norrlanda körde lastbilen av vägen. De skadade kunde omedelbart omhändertagas varefter ambulans och polis tillkallades. Severin är 22 år gammal hemmahörande i Västervik. Polisen har igångsatt utredning om olyckan.

Bilstöld blev snabbt uppklarad. Rattfull togs i buskar vid I 18

Gotlänningen 17/9 1962

En vaksam polis observerade natten till söndagen att det lyste litet egendomligt inne i ungskogsbuskaget i skogsdungen vid vattentornet på Visborgs slätt intill I 18. Han begav sig dit och fick se en bil som körde omkring inne bland träden. Då han fick kontakt med föraren visade det sig att denne var berörd av brända och destillerade drycker.

Mannen och bilen fördes ner till polisstationen i Visby just lagom som det kom en anmälan från bilens ägare i Roma att bilen var stulen!

Bilen hade fått en del skrapor på ena flygeln men i övrigt klarat sig oskadd. Föraren blodprovades och så småningom kommer ett ganska omfattande åtal mot honom. Han är en värnpliktig fastlänning.

Visby flyglottakår

Gotlänningen 19/9 1962

Visby flyglottakår hade på tisdagskvällen en informationsträff för blivande flyglottor. Ett 20-tal intresserade hade mött upp. Kapten Barry Press informerade om flyglottornas verksamhet och visade en film. Efteråt bjöds det på kaffe, och så fick de intresserade tillfälle att anmäla sig till olika kurser. Här hjälper fru Margareta Nordberg blivande lottan, Lena Bergman, att fylla i en anmälningsblankett.

Muckarfestens twistmästare

Gotlänningen 20/9 1962

Vinnare i twisttävlingen på muckarskivan på Borgen förra måndagen blev Visby-flickan Britt-Marie Carlsson och vpl. Åke Jonasson från 4:de batteriet A 7. Vinnarna korades efter en hård kamp mellan tio twistande par, som plockats ut från dansgolvet. Som pris fick de bägge vinnarna varsin flygresa till Stockholm.

Varor för 3.357 kronor är försvunna på KA 3

Gotlänningen 20/9 1962

För två marketenterier vid uteförläggningar på KA 3 har varor till ett sammanlagt värde av 3.357 kr tillgripits. Hittills har värnpliktiga erkänt tillgrepp för 1.360 kr. men polisen misstänker att flera är inblandade.

Försäljningen har skötts av värnpliktiga och två av den som erkänt har under sommarenskött denna försäljning. Men vem som helst som har känt till rörelsen kan vara inblandad i stöldhärvan. Cigarretter, choklad, kaffe, bröd, läskedrycker o. saft hör till det som har försvunnit. Om några pengar har stulits vet man inte om, de värnpliktiga har inte erkänt något sådant.

Dagskassorna skall redovisas varje dag,  men ibland låg kassorna 3–4 dagar utan att någon gjordes åt det. De värnpliktiga, som har hand om försäljningen, gör detta efter frivilligt åtagande. De två som tidigare haft den om hand byttes ut i månadsskiftet aug.–sept. Aug. uppvisade en förlust på 1.500 kr. medan september visar normal vinst.

Redan i juni visste man hos ledningen för marketenterirörelsen att det försvunnit pengar eller varor, men inte förrän i augusti anmäldes detta för polisen.

Mystik utanför Hablingbo

Gotlänningen 20/9 1962

Vid 12.30-tiden på tisdagen (18/9 1962) kunde en lantbrukare i Hablingbo sikta ett föremål liknande ett periskop på en ubåt cirka 1 km från land. Föremålet kunde ses i cirka fem minuter innan det försvann under vattenytan.

Samtidigt rapporteras att sjöfolk sett ett okänt föremål drivande i farvattnen mellan Gotland och Öland. Chefen för Marinkommando ost sände på kvällen ut en varning via radio för den drivande tingesten. Det rörde sig om ett två meter långt, cylindriskt föremål, på drift nordvart. Om de bägge observerade föremålen är identiska är inte klarlagt.

På Marinkommando ost upplyser man att det inte kan vara fråga om en ubåt, som observerats Hablingbo, då det inte är djupt nog på platsen. Det händer ganska ofta att det rapporteras in föremål, liknande ubåtar utefter våra kuster. Särskilt ofta händer det efter att det verkligen konstaterats att en ubåt kränkt svenskt territorialvatten. På Marinkommando ost är man tacksam för alla upplysningar som kan sättas i samband med gränskränkningar av ubåtar.

Språkundervisning vid KA 3

Gotlänningen 24/9 1962

Fast anställd personal vid KA 3 kan hos chefen för marinen skriftligen före den 1 okt. 1962 ansöka om medel för språkstudier – främst ryska och engelska. Sådan ansökan kommer att behandlas före den 1/11 1962. Linguaphonekurser i ryska, engelska, franska, tyska, italienska och spanska är därjämte disponibla för utlåning efter anmälan till CM adjutant.

Tilli Dahlgren årets bilkårist

Gotlänningen 25/9 1962

Gotlands kvinnliga bilkår höll i går sitt årsmöte i AB Julia Hultgrens personalmatsal. På bilden ses kårchefen fru Birgit Stengård föredra årsberättelsen.

Då 50-talet av kvinnliga bilkårens numera 137 medlemmar (en god ökning i år) på måndagskvällen samlades (24/9 1962) till årsmöte i Julia Hultgrens lunchrum, fick Tilly Dahlgren årets äretitel ”årets bilkårist på Gotland”. – En medlem som osjälviskt och intresserat går in för sin uppgift i kåren, sade ordf. Birgit Stengård, som överlämnade ett hedersstandar.

Vid årsmötet diskuterades planerna för höstens mannekänguppvisning, som skall gå av stapeln nu första veckan i oktober i samarbete med bl. a. Julia Hultgrens.

I styrelsen omvaldes Birgit Stengård som ordf. och Anna-Stina Hildebrand som vice ordf. Ny sekreterare blev Ulla Hammarhjelm och ny kassör Vera Klint. Övriga i styrelsen är Britt Lovén, Maj Johansson, Hallvards, och Ingegerd Jakobsson. Ny suppleant blev Sylvia Bendelin, Hemse.

(Gotlänningen 25/9 1962)

Värnpliktiga rymde från arreststraff

Gotlänningen 28/9 1962

Inför ett väntande arreststraff rymde en värnpliktig från I 18 och tog en kamrat med sig på färden. Innan de återfördes till sitt förband hade de hunnit med att begå den stora stölden vid Nymans kiosk i Tofta i somras, stulit en bil i Visby och stulit persedlar ur denna och dessutom förlett två kamrater att gömma dem och ytterligare en kamrat att skjutsa omkring dem vid försäljningen av stöldgodset m. m.

Den ene har häktats i Visby och den andre väntas röna samma öde. Det blir åtskilliga åtalspunkter som de kommer att få svara för. Den ene av ynglingarna är gotlänning.

De båda rymlingarna återvände till sitt förband, den ene genom en anförvants ingripande o. den andre blev tagen i Nynäshamn. När utredningen om rymningen satte igång så klarades även de övriga brotten upp.

Vidare så kommer deras hjälpsamma kamrater sannolikt att åtalas för antingen medhjälp till rymning eller skyddande av brottsling samt häleri. Av utredningen framgår även att olovligt tillhandagående av sprit förekommit.

Vpl rymmare åter till ungdomsfängelse

Gotlänningen 29/9 1962

För grovt egenmäktigt förfarande stod tre ynglingar instämda inför häradsrätten i Visby i går. Den ene av dem, som redan sitter häktad, hade fått villkorlig frigivning från ungdomsvårdsanstalt för att fullgöra värnpliktstjänstgöring. Han hade dock svårt att anpassa sig i den nya miljön och blev ådömd arreststraff för någon förseelse. Från den rymde mannen. Han har efteråt förklarat att han lider av cellskräck.

Rymlingen ställde färden till Stockholm och där gjorde han sig till slut skyldig till en rad egendomsförseelser. I rätten lades det också honom till last att han misshandlat ett befäl i samband med att arreststraffet skulle verkställas. Rätten beslöt att mannen åter skall placeras i ungdomsfängelse. Han skall kvarstanna i häkte tills domen vinner laga kraft. Han dömdes också att utge böter till flera målsägande.

En kamrat, som blivit inblandad i brotten i Stockholm, sakerförklarades men fick villkorligt anstånd med straffet.

Han dömdes dessutom till ovillkorligt bötesstraff om 40 db à 3 kr. och skall även utge visst skadestånd.

En tredje inblandad i målet häktades inför sittande rätt.

Skifte på KA 3

Gotlänningen 29/9 1962

Överste Birger Ehnrot, KA 3, tog i går (28/9 1962) farväl av förbandet med anledning av chefsbytet vid månadsskiftet med enkla ceremonier tog översten avsked av trupp, befälskår och civilanställda och tackade för gott samarbete. Han delade också ut medaljer och priser som de värnpliktiga erövrat i olika tävlingar.

Efter exakt ett års tjänst på KA 3 flyttar överste Ehnrot nu till Kustartilleriets skjutskola och han efterträds av överste C. G. Eklund, som själv är gammal fårösundsbo och nu närmast kommer från Kustartilleri-inspektionen i Stockholm.

Dag Hammarskjölds minnesfond mm

Gotlänningen 29/9 1962

Från befäl och värnpliktiga vid I 18 och P1G har Dag Hammarskjölds minnesfond överlämnats 969 kr.

Rustmästare K. A. Tegerstedt vid I 18 har beviljats avsked med rätt till ålderspension fr. o. m. 1/10 1962.

Major Reuterswärd ska under tiden 1/10 1969-10/10 1963 tjänstgöra vid FN i Palestina.

Regementena

Gotlänningen 29/9 1962

Till kapten i Gotlands infanteriregemente har utnämnts löjtnant S. A. Westberg. Han får vikarieförordnande som kapten vid infanteriets stridsskola.

Till kapten i Gotlands infanteriregemente har också utnämnts löjtnant Lars Sjöblom. Han förordnas som kapten vid I 18.

Kapten Marlo Hjernquist, A 7, har förordnats som kapten vid Arméhundskolan.

Som kapten vid Gotlands artillerikår har utnämnts kapten i kåren K. G. A. Walhagen med förordnande som kapten vid krigsskolan.

Till kapten vid A 7 har utnämnts löjtnant O. M. Carlsson. han har förordnats som kapten vid kåren.

Mycket frivilligt arbete bakom lottaverksamheten

Gotlänningen 29/9 1962

 Lottorna lägger verkligen ner ett uppoffrande arbete för sin organisation. Allt arbete gör de helt utan ersättning. Den enda ersättning de får är ersättningen för de direkta kostnaderna. Trots det är den svenska lottarörelsen en mycket viktig gren av vårt försvar. Lottorna ska i händelse av ett krig ersätta en man i arbetet bakom fronten. Men innan de kan ersätta någon behövs en ordentlig utbildning, som de frivilligt genomgår, för att i händelse av krig hjälpa till med vårt lands försvar.

En av de som på Gotland lagt ned ett oerhört arbete för lottarörelsen är förbundslottachefen fru Hildur Löf. Hon har sedan år 1935 arbetat lottarörelsen på Gotland.

År 1926 startade Gotlands nationalbevärings kvinnoförbund berättar fru Löf. Och det finns lottor som fortfarande är verksamma och som varit det ända sedan starten. Från början fanns det 4 kårer, som nu vuxit ut till 9. Förutom armélottor finns på Gotland flyg- och marinlottor i varje hemvärnsområde finns också en hemvärnslottagrupp. Sammanlagt finns det på ön 1.400 lottor. Men trots att de är så många, är det fortfarande ett stort behov av lottor och kårerna behöver alltid förnyelse. Varje höst anordnas därför rekryteringsmöten, där intresserade blir informerade om lottornas verksamhet. I år har hittills flyget hunnit med ett rekryteringsmöte med gott resultat.

En lotta får lära sig bl. a.  att sköta en telefonväxel. Här syns Charlotte Wiktorsson vid växeln och Inga Zetterholm tittar på.

De nya lottorna genomgår grundkursen, eller också kan de skickas ut på en lottaskola. De som genomgår grundkursen träffas i allmänhet en gång i veckan för att undervisas av militära instruktörer. Undervisningen av militära instruktörer får också de som går igenom en lottaskola. Varje lotta kan själv välja den verksamhetsgren hon är mest intresserad av. Armélottorna indelas i A- och B-lottor. A-lottorna tjänstgör på expeditioner, där de bl. a. kan få lära sig sköta en telefonväxel. B-lottorna svarar för förplägnaden. B-lottorna får bl. a. vid repetitionsövningar tjänstgöra vid kokvagnen och vid ofred tjänstgör de vid första förläggningen. Flyglottorna hjälper bl. a. till med luftbevakningar. Såväl inom marin- som flyglottaverksamheten förekommer förplägnads- och expeditionslottor. En del lottor får också utbildning som teleprinterskrivare.

Hemvärnslottorna hjälper till med förplägnaden, expeditionstjänst och materialtjänst i hembygden.

Innan lottan är färdig med sin utbildning måste hon genomgå en repetitionsövning, där hon får repetera det viktigaste av den tidigare genomgångna kursen.

I händelse av krig har lottakårerna ordnat det så att A-lottornas barn blir omhändertagna. Om möjligt placeras barnen hos någon släkting, men finns inte denna möjlighet samlas barnen upp av B-lottorna för att placeras i hem ute på landet.

Lottan Dagny Klintberg håller på med expeditionsarbete, medan dottern Eva tar emot ett telefonmeddelande.

För att bli A-lotta fordras att man fyllt 16 år. Vill man börja tidigare kan man från det man fyllt 12 år gå med i en unglottakår. där unglottorna får en grundutbildning

Unglottor har möjlighet att åka på unglottaläger. I Visby träffas de en gång i veckan, för att lära sig en del om lottaverksamheten, försvarskunskap och mycket annat. De får också göra en mängd hobbyarbeten, just nu håller de bl. a. på att sy dockkläder till lottornas julmarknad. Att flickorna tycker det är kul att vara unglotta bevisas väl bäst av att tre flickor en kväll i veckan cyklar från Vible in till Visby för att få vara med på unglottornas träffar. De lottor som tidigare varit unglottor och som sedan går in i kurs för A-lottor har visat sig vara mycket läraktiga elever.

En lotta utbildas aldrig för stridstjänst. Hon finns alltid bakom fronten, där hon ersätter en man.

Men lottorna har och gör också gjort en omfattande humanitär gärning. Där de har kunnat har de hjälpt till med insamlingar av olika slag. Lottarörelsen har alltid haft blicken öppen för att hjälpa till där det behövs.

Genom den goda disciplinen och de stränga ordningsföreskrifterna har lottorna blivit väl sammansvetsade i sin rörelse.

Mia.

120 nya flyglottor i vinter

Gotlänningen 1/10 1962

Kapten Barry Press klargör någon detalj för några lottor ur den i torsdags (27/9 1962) påbörjade kursen i Roma.

Landets överbefälhavare general Torsten Rapp har vid ett tillfälle yttrat att vårt land klarar inte ett krig utan frivillig krigspersonal. Han kan vara lugn när det gäller flyglottor på gamla gutaön. I fjol rekryterades omkring 100 stycken och i vinter räknar man med att 120 nya lottor skall examineras ut i vår. Det är inga dåliga siffror minsann. Men så ligger heller inte de ansvariga för lottautbildningen på latsidan. Flottiljstabslotta fröken Märta Östman och kapten Berry Press kunde på torsdagskvällen hälsa eleverna till höstens första kurs välkomna.

Många kurser kommer att hållas i vinter. Samtliga startar nu i början av okt. med undantag av Romakursen för LKB-LS som tog sin början torsdags. Dessutom kommer kurser kommer kurser i expeditions- och förplägnadstjänst att starta senare i höst. Av de kurser som ska starta nu kommer en att gå i Lärbro med 12 elever. Det är en LKA-LS-kurs vilket innebär att det är nybörjare för luftbevakningstjänst. Vidare startar en likadan kurs i Roma med 15 elever. LKB-LS-kursen som startat i Roma har 15 elever. En kurs i LKA-LFC med 15 elever och en LKB-LGC med 10 elever kommer att igångsättas samtidigt på norra Gotland.

Rekryteringen har gått mycket bra de senaste två åren, omtalar fröken Östman som närvarar vid kursstarterna för att lära känna de nya lottorna och för att hälsa dem välkomna till kursarbetet. Lärare för de olika kurserna är kapten Carl von Kock och kapten Barry Press. 

Carin.

KA 3

Gotlänningen 7/10 1962

Ingvar Jarfjord, underofficer av andra graden vid KA 3, har beviljats avsked, likaså flaggunderofficeren E. V. Hellin. Båda skall övergå till annan verksamhet.

Villkorligt yrkas för vådaskottet på I 18

Gotlänningen 8/10 1962

Den värnpliktige som den 2 maj i år vådasköt en kamrat till döds på I 18 stod vid gårdagens ting åtalad för ouppsåtligt vållande till annans död. Olyckan hade inträffat under en förberedelse till prisskjutning med kpist. Varje skytt hade fått sig tilldelade sex magasin som enligt order skulle fyllas med sex skott. Kpistarna hade den enligt order lagt ifrån sig. Den åtalade upptäckte att det var något fel på ena magasinet.

För att prova om det ändå gick att använda förde han magasinet i kpisten, utan att tänka på att den var riktad mot en kamrat. Av någon anledning brann skottet av och träffade kamraten, som stod ungefär två meter längre bort. Han segnade ned. Vid framkomsten till lasarettet konstaterades dödsfallet. Åklagaren i målet, landsfiskal Wallin, yrkade på ett villkorligt frihetsstraff, medan försvaret, rådman Tor Ödin, i första hand yrkade på ett bötesstraff och i andra hand på ett villkorligt frihetsstraff.

A 7:are får nya kamrater

Gotlänningen 8/10 1962

Startskottet har gått för en ny aktiv period i de militära kamratföreningarnas verksamhet här på ön. A 7:s kamratförening – 25-årig och med nära halvtusendet medlemmar – har i dagarna börjat sin preliminärt beslutade samverkan med Lv 2 G:s kamratförening. De förenade styrelserna har diskuterat framtidsplaner. Föreningskamraterna har att vänta mycken trevnad.

Redan den 23 oktober, då man räknar med att träffas vid torsdagsärterna i A 7:s matsal, hoppas man kunna dela ut det första kamratbladet. Hänt och bevänt på A 7 och Lv 2; Var är de nya – och vart for ”de gamla”? – sådana intressanta glimtar skall artillerister och luftvärnare få åtminstone varje halvår.

I vinter återkommer samkvämen. Siktet är inställt på nästa mål: Fredsförplägnad och kringgående (strategiska) dansrörelser med damer i Hemse på nyåret. Och när MB så småningom bjuder på realistisk övning i avvärjande kustförsvar har kamratföreningen beställt åskådarplatser på första parkett.

I 18-chefen svarar MO. ”Försvaret måste hålla på den yttre disciplinen”

Gotlänningen 8/10 1962

Fyra dagars arrest fick en värnpliktig vid Gotlands infanteriregemente, som i slutet av mars i fjol gick med uniformskappan oknäppt och händerna i byxfickorna. MO uppmärksammade målet vid en inspektion vid regementet i juli i år, och ansåg att straffet var alltför strängt och att det kunde vara tillräckligt med en tillrättavisning.

Han begärde därför yttrande från regementschefen, överste J. von Horn. Som jämförelse drog MO fram ett annat fall, där Visby rådhusrätt ändrat ett arreststraff på tre dagar till tre dagars disciplinbot à 2: 75.

Det gällde en värnpliktig, som uppträtt på Visby flygplats barhuvad, med uppknäppt rock och med livremmen instucken under ena axelklaffen.

I motsats till den förstnämnde soldaten överklagade den senare, och rådhusrätten ansåg att förseelser av detta slag vanligen bör leda till endast en tillrättavisning. Då den värnpliktige uppträtt på en plats, där mycket folk kunde antas inträffa och han därför bort särskilt vinnlägga sig om att uppträda korrekt klädd förskyllde förseelsen disciplinbot, ansåg rådhusrätten emellertid.

- Den värnpliktige, som dömdes till fyra dagars arrest, hade redan legat inne i nära fem månader och fått grundlig kännedom om gällande föreskrifter, framhåller regementschefen i sitt svar till MO.

Kompanichefen hade vid åtskilliga tillfällen meddelat tillrättavisningar åt värnpliktiga vid samma kompani, men dessa tillrättavisningar hade ingen avskräckande effekt. Regementschefen fann en straffskärpning nödvändig bland kompaniets värnpliktiga, som vid denna tidpunkt borde vara föredömen för sina nyinryckta kamrater.

Genom rådhusrättens dom i det andra fallet har regementschefens ansträngningar att vidmakthålla ett värdigt och anständigt uppträdande av värnpliktiga i uniform väsentligt undergrävts,  anser regementschefen.

Han ifrågasätter om inte krigsmaktens anseende kräver en omprövning i frågan om straffutmätning i dessa fall. Den yttre disciplinen är en integrerande del i fostran av våra värnpliktiga till ärliga människor och goda soldater, varför varje uppmjukning av lydnadskravet skadar syftet med vårt försvar, säger regementschefen.

Regementschefens yttrande biträds av auditören vid regementet G. Kjällman samt militärbefälhavaren, generalmajor Fale Burman.

Såsom f. d. försvarsattaché har general Burman rik erfarenhet av hur man utomlands tar starkt intryck av just sådana detaljer då det gäller att bedöma den ”inre disciplinen” hos en krigsmakt och räknar med dessa förhållanden när dess värde eller motståndskraft uppskattas, framhåller han.

På Gotland med dess speciella läge och intresse ur försvarssynpunkt, och där tillströmningen av även utländska turister är stor, är betydelsen av de värnpliktigas uppträdande utom tjänsten särskilt påtaglig, anser general Burman.

Aktiva flyglottor på årsmöte i går

Gotlänningen 9/10 1962

Kapten Jan Silvén flankeras av avgående och nyvalde flyglottacheferna – fru Lillie Bodin och fru Margareta Nordberg.

Ett 40-tal flyglottor mötte under måndagskvällen (8/10 1962) upp på Visby flyglottakårs årsmöte. Det gångna året har för flyglottornas del varit mycket aktivt. Flyglottakåren har nu 109 medlemmar. Under året har man deltagit i en självskyddskurs. Ett 60-tal lottor besökte i maj F 13 i Norrköping, ett besök som blev mycket uppskattat och som man tänker göra om om ett par år. Ett par lotterier har varit anordnade med gott resultat.

På kårchefsposten blev det chefsbyte. Fru Lillie Bodin avgick och i hennes ställe invaldes fru Margareta Nordberg. Styrelsen i övrigt består av fru Mona Wallin, fru Rut Israelsson, fru Gerd Malmberg, fru Sonja Nilsson, frk Marita Östman och fru Kristina von Koch. En del utmärkelsetecken utdelades. Fru Dagny Strage tilldelades 20-årsstjärnan, 10-årsnålen fick frk Gunborg Hedström, fru Runa Nordberg, fru Birgitta Ronander, frk Astrid Aldersvik, fru Kerstin Svedjer, fru Marianne Holm och fru Elly Larsson. Förtjänsttecknet i brons tilldelades frk Birgitta Eek och fru Kerstin Pettersson.

Kvällen avslutades med ett föredrag av kapten Silvén, som med hjälp av ljusbilder gav några inblickar från sitt arbete som FN-anställd i Kashmir i Pakistan.

A 7

Gotlänningen 9/10 1962

Förrådsman Ned Hansson, A 7, tillträder 1 november en tjänst som förrådsman vid Televerkets radiosektions förråd i Göteborg.

Stjärntrio vid KA 3:s muck-fest

Gotlänningen 10/10 1962

Det stundar utryckning vid KA 3, och följaktligen skall det också bli stor s. k. muckarskiva. Den här gången får kustartilleristerna hjälp av Sveriges Radio, som skickar ner en patrull bestående av inga mindre än Charlie Norman, Ann-Louise Hansson och Stig Grybe. Det blir säkert en hejig kväll – Charlie och de övriga går sannerligen inte av för hackor, och utom allt annat roligt lär det bli en spännande frågetävling (musik?), där de värnpliktiga i avskedets stund får chansen att slå befälet.

Evenemanget förlägges till Flygets gymnastiksal på måndag (14/10 1962) kväll, och allmänheten äger tillträde i mån av utrymme; barn och ungdom under 18 år kommer dock inte in ensamma.

Utryckningsdagarna vid KA 3 är den 12 och 25 oktober.

Stjärntrion kommer även att medverka vid visbyförbandens muckarskiva på Borgen samma dag.

Hemvärnet fick 3.675 kronor. Nettot från Tiljans Talanger

Gotlänningen 15/10 1962

Överskottet från årets Tiljans Talanger, kr. 3.675:17, överlämnades högtidligen till Hemvärnet i lördags (13/10 1962) på Militärbefälet. General F. F:son Burman mottog checken på beloppet av landstingsman Erik Forslund, som representerade tidningen Gotlänningen. Generalen tackade å hemvärnets vägnar för bidraget till dess verksamhet och uttalade sin glädje över det stöd Gotlänningen givit hemvärnet. Det är inte gåvans storlek som är det väsentligaste utan fastmer det intresse tidningen visat genom att arrangera Tiljans Talanger år efter år, en tillställning som vunnit allt större popularitet.

Att årets netto understeg föregående års berodde på den otjänliga väderleken den dag tillställningen ägde rum. Regnet upphörde visserligen lagom när programmet skulle börja men det hade dock hindrat åtskilliga att komma med. Trots det var det god publiktillslutning och en trevlig fest.

Bland de närvarande märktes även hemvärnets förtroenderåd samt de som haft med arrangemanget att göra. o. sedan pengarna överlämnats tog man plats vid det festliga kaffebord hemvärnet ordnat.

Fientliga flygplan lågt över Gotland

Gotlänningen 20/10 1962

Tisdagen den 23/10 och onsdagen den 24/10 äger en samövning rum mellan flygvapnet och luftvärnets förband på Gotland. Övningen avser samverkan mellan flyg och luftvärn, mot anfallande fientligt flyg mot Gotland. För att få fram övningsändamålet och försvåra för den försvarande styrkorna, så måste de ”fientliga” flygförbanden från fastlandet flyga på låga höjder för att om möjligt komma överraskande.

Flygförbanden har order att undvika staden med sjukhusen och andra tättbebyggda samhällen samt att ej flyga under 100 m. höjd över land. Trots detta kommer det att bli en del flygande speciellt mot Visby-området med en del flygbuller som följd. Med hänsyn till bullret så pågår övningen under ”arbetstid” tisd. 23/10 kl. 08.00-17.00 och onsd. 24/10 kl. 07.15-15.00.

Den som är intresserad att följa övningen kan lyssna på den luforsändning (lufor=luftförsvarsorientering) som äger rum 23/10 kl. 09.30-16.00. Denna sändning innebär orienteringar om anflygande fientligt flyg. Varje rapport föregås av en identifieringssignal ex. David (—.. en lång och två korta signaler).

Mellan rapporterna sändes fyllnadsmusik eller riksprogrammet . Om inget fientligt är rapporterat så sändes ungefär var 5:e minut rapporten ”ingen fientlig flygverksamhet nu rapporterad”. Om endast ”egna” flygplan är över eller i närheten av Gotland så läses ”vårt flyg i luften”.

En rapport om ett fientligt förband kan låta så här: ”Fårö norr fyrtio, kurs sydlig, många flygplan, höjd femtusen, fart niohundra”.

Detta innebär att det fientliga förbandet, som består av många flygplan, är 40 km norr om Fårö på sydlig kurs på en höjd av 5.000 m. och med en fart av 900 km/tim.

Infanteriregementet

Gotlänningen 29/10 1962

Kapten J. H:son Ahlfors, Gotlands infanteriregemente, anhåller hos regeringen om avsked med pension från 1 april. Arméchefen tillstyrker.

Militärpastor Holmbäck

Gotlänningen 29/10 1962

Militärpastor Holmbäck vid A 7 skall under tiden 12/11–15/11 deltaga i en kurs för militärpastorer i Syndbyholm.

Hedersplakett

Gotlänningen 29/10 1962

Förvaltare Hillne vid Gotlands artillerikår har av kårchefen T. Deutgen tilldelats kårens hedersplakett i guld.

Villkorligt yrkas för vådaskottet på I 18

Gotlänningen 30/10 1962

Den värnpliktige som den 2 maj i år vådasköt en kamrat till döds på I 18 stod vid gårdagens ting åtalad för ouppsåtligvållande till annans död. Olyckan hade inträffat under en förberedelse till prisskjutning med kpist. Varje skytt hade fått sig tilldelade sex magasin som skulle fyllas med sex skott. Kpistarna hade den enligt order lagt ifrån sig. Den åtalade upptäckte att det var något fel med ena magasinet.

För att pröva om det ändå gick att använda förde han magasinet i kpisten, utan att tänka på att utan att tänka på att den var riktad mot en kamrat. Av någon anledning brann skottet av och träffade kamraten, som stod ungefär två meter längre bort. Han segnade ner. Vid framkomsten till lasarettet konstaterades dödsfallet. Åklagaren i målet, landsfiskal Wallin, yrkade på ett villkorligt frihetsstraff, medan försvaret, rådman Tor Ödin, i första hand yrkade på ett bötesstraff och i andra hand på ett villkorligt frihetsstraff.

Muckarskivor

Gotlänningen 16/10 1962

Stjärntrion Peter Nielsen, Ann-Louise Hansson och Stig Grybe roade de värnpliktiga i Visby och Fårösund vid gårdagskvällen muckarfester.

Det lyckades inte för de värnpliktiga i Fårösund att slå befälen i musikgissningstävlan vid KA 3:s muckarfest i går kväll. Ända fram till den sista frågan var ställningen ganska jämn, men så fick befälet in en fullträff medan de värnpliktiga missade helt.

Enligt conferencieren – Charlie Norman – så var flygets gymnastiksal fylld till bristningsgränsen då den stora musikgissningstävlan gick av stapeln i Program 1 i går kväll. Tävlingen var sannerligen inte lätt, men de tävlande klarade sig trots detta ganska hyggligt. Ann-Louise Hansson och Stig Grybe roade publiken, var och en på sitt speciella sätt. Och för ackompanjemanget svarade ingen mindre än Peter Nielsen.

Trion Ann-Louise Hansson, Stig Grybe och Peter Nielsen fortsatte efter genomfört program till Visby och Borgen, där Visby-förbandens muckarfest gick av stapeln. Även Borgen var fylld till bristningsgränsen av strax muckfärdiga militärer med vidhängande damer. Till Lars-Åke Larssons orkester dansade och roade man sig till tolv, då bussarna obönhörligen transporterade de värnpliktiga till deras respektive förband.

19 twistande par hade innan dess hunnit slåss om två flygbiljetter till Stockholm.  Det blev en hård kamp mellan tio nästan likvärdiga par, men Visbymästerskapet togs hem av Visbyflickan Britt-Marie Carlsson och vpl Åke Jonasson från 4:e batteriet på A 7. Paret, som sågs och dansade tillsammans för första gången får nu alltså gemensamt flyga till Stockholm. De nio andra twistande paren blev inte heller lottlösa, som tröstpris fick de var sin stor ask choklad.

Ny kårchef för Visbys armé- och marinlottor

Gotlänningen 16/10 1962

Vid Visby armé- och marinlottakårs årsmöte på Hemvärnsgården i går kväll fick kåren ny chef, fru Ulle Årefeldt efterträddes nämligen av fru Birgit Creutzer. Som hedersledamot i kåren invaldes fru Hildur Löf.

Av de i tur avgående styrelseledamöterna omvaldes fru Maj Waldenström som vice kårchef och fröken Ingrid Olsson omvaldes som sekreterare. Fru Brita Persson, som avflyttat, efterträddes av fru Signe Jacobsson. Av suppleanterna omvaldes fru Dagny Thuresson och nyvaldes efter utflyttade fru Ingegerd Tegnér fru Dagny Björkman.

Kåren redovisade ett arbetsfyllt verksamhetsår vid årsmötet. Förutom tjänstgöring vid ett stort antal militära arrangemang har vid Gotlands lottaförbunds lottakurser 12 lottor utbildats i expeditionstjänst och fyra har utbildats vid det s. k. Fröjellägret. Vid FBU-lägret på Fårö har en stor insats gjorts, där har tre lottor tjänstgjort i 388 timmar.

Det traditionella adventskaffet på Frimurarlogen möttes av stort intresse från allmänheten och blev talrikt besökt. Julmarknaden upptog som vanligt ett stort antal medverkande lottor. Inte mindre än 50-talet tjänstgjorde på olika sätt. Dessförinnan hade man också offrat mycket tid för att få fram alla saker som skulle säljas. En modevisning på Borgen med Ria Wägner som conferencier hölls den 12 april.

Under året har 47 lottor inkallats och tjänstgjort sammanlagt 5.552 timmar. Till Tyskland har avsänts julpaket genom Inomeuropeisk mission. Unga lottor har genomgått en kurs i keramiktillverkning hos fru Maj Åkerlund, 15 lottor har genomgått Röda korsets olycksfallskurs och 65 genomgått civilförsvarets personskyddskurs.

Under februari har kåren traditionsenligt smyckat domkyrkan med blommor och en lottavesper har även hållits där.

Livlig verksamhet bland gotländska bilkåristerna

Gotlänningen 16/10 1962

Sveriges Kvinnliga Bilkår är landets i storleksordning andra frivilliga kvinnliga försvarsorganisation. Bilkåren utbildar ersättningsförare för det militära och ekonomiska försvaret samt för civilförsvaret. En bilkårist skall hjälpa till med transporterna bakom fronten. Varhelst en man i krigstjänst skall kunna lösgöras från sin tjänst som motorförare för att sättas in på en stridande post, skall en bilkårist stå redo att rycka in på mannens plats.

De första bilkårerna bildades i början av andra världskriget, men det dröjde ganska länge innan de helt accepterades officiellt. Inte förrän 1947 fick SKBR statliga anslag och tillgång till militära fordon och instruktörer till sin verksamhet. Bilkåren på Gotland grundades år 1949. Numera har Gotlands-kåren 150 medlemmar och är en mycket aktiv kår.

Utbildning

För att bli bilkårist fordras det att man är 18 år och har körkort. Krigsplacerad blir man efter at ha genomgått en grundläggande kurs på cirka 100 timmar. Under denna kurs får bilkåristerna utbildning på lastbil, de får lära sig allt om hur motorn arbetar, de får lära sig sjukvård, personligt uppträdande, försvarskunskap, pistolskjutning och orientering. Till Bilkåren utgår statliga bidrag till den grundläggande kursen. Efter genomgången grundkurs kan en bilkårist gå igenom specialkurser, där man kan finslipa motorkunskaperna. En bilkårist har också möjlighet att lära sig köra traktor, buss eller terrängbil. Lärare i de olika kurserna är utbildningsledare och militära instruktörer. Efter en genomgången grundkurs måste en bilkårist vart 4:e år gå igenom en repetitionskurs.

Det är en gedigen grundkurs som bilkåristerna får gå igenom. Men så kan de också sköta ett fordon. På samtliga fälttjänstövningar finns det tjänstgörande bilkårister. Hon ska veta det mesta om bilar och hon ska kunna sköta ett vapen. Bilkåristerna har en mycket aktiv skytterörelse och många av dem har lyckats nå fina placeringar.

En bilkårist måste känna till hur en bilmotor är uppbyggd och hur den arbetar.

Krigsplacering

Efter genomgången utbildning blir en bilkårist kontrakterad. Man skiljer på tre olika grenar av bilkårister, A-kontrakterade, C-kontrakterade och T-kontrakterade.

En A- kontrakterad tecknar kontrakt som krigsfrivillig. Hon tjänstgör som militär bilförare bakom fronten, och hon får svara för ammunitions-, underhålls- o. liknande transporter.

En C-kontrakterad bilkårist tjänstgör inom civilförsvaret och hon får tjänstgöra på ambulans, lastbil eller personbil.

En T-kontrakterad bilkårist är knuten till länstrafikledning och hon skall i krigstid tjänstgöra i det civila transportväsendet. Hon kan köra livsmedelstransporter, göra motortjänst inom jordbruket eller tjänstgöra som droskchaufför.

Att man har roligt inom bilkåren visar väl denna glada sextett.

Ungdomsavdelningar

För att säkra rekryteringen har man nu också startat en ungdomsavdelning på Gotland. För att komma med måste man ha fyllt 16 år, och när man fyllt 18 år samt fått körkort kommer man med i Bilkåren. Ungdomarna får lära sig trafikkunskap och hur en bilmotor arbetar. De får också lära sig orientering. Fr. o. m. i år får bilkåristerna ny uniform.  Den är blågrå och av samma typ som Röda korsets och lottornas.

Bilkåren har också humanitär verksamhet på programmet. De hjälper till att köra handikappade till olika arrangemang. All utbildning, utan grundutbildning, bekostas av kåren själv. För att få in pengar till detta anordnar man mannekängvisningar och tillsammans med lottorna anordnar de varje år en julmässa. För att hålla kårandan vid liv träffas bilkåristerna en gång i månaden. Då passar de på att ventilera olika problem rörande bilkåren, de får informationer, ofta har de en föredragshållare som berättar och sist men inte minst drick det givetvis kaffe.

Det är mycket frivilligt arbete som läggs ned av medlemmarna, och sammanhållningen är god.

En bilkårist känner ansvar för sin uppgift i kåren och är stolt över att vara bilkårist. Hon visar sin vilja genom sitt arbete för att föra Bilkåren framåt och hon har som motto: Kåranda, Kunskap, Kamratskap.

Mia

Vpl åtalas för att ha suttit på kamrats skarpladdade kpist

Gotlänningen 17/10 1962

Midsommarafton i år hade en vpl vid KA 3, som för tillfället hade vakttjänst, råkat sätta sig på en skarpladdad kpist. Då den värnpliktige reste sig brann två skott av. Den värnpliktige var nu åtalad för allmänfarlig vårdslöshet. Denna vårdslöshet bestod i att han inte ögonblickligen rest sig upp, då han märkte att han satt på kpisten.

Tillsammans med vaktchefen befann sig den åtalade inne i ett vakttält. Kpisten tillhörde en annan värnpliktig, som hade lagt ifrån sig vapnet på sängen. Någon plats att ställa ifrån sig vapnet på fanns inte inne i tältet. Vapnet var säkrat, och det vill till ganska mycket för att det ska brinna av. När den värnpliktige reste sig från sängen, han hade endast suttit där någon musik, brann två skott av och gick genom tältduken. Den åtalade visste inte att han osäkrat kpisten.

Som vittne hördes ägaren av kpisten. Något anmärkningsvärt i att han placerat vapnet på sängen ansågs det inte vara. Vittnet hävdade att han säkrat vapnet innan han lade det ifrån sig. Då målet var mycket ofullständigt utrett, bl. a. hade vapnet inte undersökts efter vådaskottet, uppsköts förhandlingarna för noggrannare utredning.

Digert syndaregister

En diger syndalista hade en vpl vid A 7 på sitt samvete. Han hade i maj förra året knuffat en person utanför Gästgivaregården. I september i fjol körde han en bil på Hejdebyviksvägen i Visby, trots att bilen var belagd med körförbud. I oktober hade han förmått en person att köpa ut sprit på systembolaget.

I februari i år hade han kört mot förbjuden körriktning. På Wallérs plats hade han kört på en parkerad skåpvagn. I april hade han på vägen Stånga-Hemse kört av vägen och förstört ett stängsel. Efteråt hade han avvikit från platsen. I mars i år hade han tubbat en kamrat på A 7 att köpa ut sprit åt honom. Kamraten var nu också åtalad för olovligt tillhandagående med spritdrycker. Då han körde av vägen i Stånga och då han krockade med en skåpvagn var han också rattfull. För rattfylleri var han också åtalad ytterligare tre gånger.

Dessutom hade han gjort sig skyldig till undanhållande alternativt tjänstefel, då han utan att meddela dagofficeren vid en övning på Blåhäll åkt in till sjukhuset. Han skulle vara där kl. 19 men hade åkt med en buss redan kl. 8 på morgonen. I stället för att gå till sjukhuset hade han gått till Visby där han kommit över sprit, som han druckit ur inne i Visby. när han vid 19-tiden kom tillbaka till A 7 hamnade han i arresten för fylleri. Då han saknade körkort var han dessutom åtalad för grov olovlig körning vid sju olika tillfällen.

Åklagaren i målet, stadsfiskal Torsten Fellstedt yrkade på ett ovillkorligt frihetsstraff, medan försvaret, jur. kand. Leif Källman, ansåg att ett villkorligt frihetsstraff skulle vara tillfyllest.

Dom i målet blir den 26 oktober.

En yngling vid KA 3 stod åtalad för fylleri och bedrägligt beteende. Han hade lurat en kamrat att skjutsa honom in till Fårösund från den tillfälliga förläggningen en halv mil längre bort. För detta dömdes han till 10 dagars arrest. En kamrat som åkt med i bilen, men varit nykter dömdes till 8 dagars disciplinbot.

Fin medalj till Hemsebo

Gotlänningen 18/10 1962

På sin 85-årsdag på onsdagen (17/10 1962) fick fortifikationskassören Verner Östergren, född vid Domerarve i Rone, numera bosatt i Hemse, mottaga en sällsynt förnämlig utmärkelse.

På uppdrag av chefen för fortifikationskåren, överste Lidström, överlämnade fortifikationsbefälhavaren på Gotland, major Ivar Sellin, kårens minnesmedalj. Denna instiftades för 10-talet år sedan och har delats ut i ett fåtal exemplar tidigare.

”Fientliga flygplan lågt över Gotland”

Gotlänningen 20/10 1962

Tisdagen den 23/10 och onsdagen den 24/10 äger en samövning rum mellan flygvapnet och luftvärnets förband på Gotland. Övningen avser samverkan mellan flyg och luftvärn, mot anfallande fientligt flyg mot Gotland. För att få fram övningsändamålet och försvåra för de försvarande styrkorna, så måste de ”fientliga” flygförbanden från fastlandet flyga på låga höjder för att om möjligt komma överraskande.

Flygförbanden har order att undvika staden med sjukhusen och andra tättbebyggda samhällen samt att ej flyga under 100 m. höjd över land. Trots detta kommer det att bli en del flygande speciellt mot Visby-området med en del flygbuller som följd. Med hänsyn till bullret så pågår övningen under ”arbetstid” tisd. 23/10 kl. 08.00-17.00 och onsd. 24/10 kl. 07.15-15.00.

Den som är intresserad att följa övningen kan lyssna på den luforsändning (lufor = luftförsvarsorientering) som äger rum 23/10 kl. 09.30-16.00. Denna sändning innebär orienteringar om anflygande fientligt flyg. Varje rapport föregås av en identifieringssignal ex. David (— . . en lång och två korta signaler).

Mellan rapporterna sändes fyllnadsmusik eller riksprogrammet. Om inget fientligt är rapporterat så sändes ungefär var 5:e minut rapporten ”ingen fientlig flygverksamhet nu rapporterad”. Om endast egna flygplan är över eller i närheten av Gotland så läses ”vårt flyg i luften”.

En rapport om ett fientligt förband kan låta så här: ”Fårö norr fyrtio, kurs sydlig, många flygplan, höjd femtusen, fart niohundra”.

Detta innebär att det fientliga förbandet, som består av många flygplan. är 40 km norr om Fårö på sydlig kurs på en höjd av 5.000 m. och med en fart av 900 km/tim.

150 testade inför soldatlivet

Gotlänningen 31/10 1962

Inskrivningen av värnpliktiga har nu avslutats i Visby och inskrivningschefen, överstelöjtnant Sten Göthe, berättar att sammanlagt c:a 450 ungdomar skrivits in. Glädjande är att inte mindre än 40 av ungdomarna anmält sig som befälselever för att lära sig militäryrket. Som bekant behöver ju försvaret befäl.

Fördelningen av de inskrivna blev i år ungefär densamma som tidigare år. I 18 fick c:a 130 värnpliktiga, ett 70-tal tilldelades P 1 G, 30 kom till A 7, 25 till Lv 2, 50 till KA 3 och 10 till flygvapnet. Till flottan kommer enligt senare meddelande ett 2-tal ungdomar att sändas. Dessutom tilldelades många av de värnpliktiga handräcknings- och specialtjänst.

I går var det sista inskrivningsdagen och efter teoriproven fick grabbarna genomgå läkarundersökning och andra prov. På bilden väges Lars-Olov Karlsson från Ihre av överfurir Karl-Gustaf Ahlsten.

Försvarsutställningen gav 6.054 kr i vinst

Gotlänningen 1/11 1962

Den försvarsutställning som i samband med 150-årsjubileet i fjol av Gotlands  Nationalbevärings uppsättande var anordnad i Visby i maj i fjol gav en vinst av 6.054 kr.

Militärbefälhavaren föreslår att av beloppet skall 500 kr gå till var och en av Gotlands befälsutbildningsförbund, Gotlands Lottaförbund och Gotlands kvinnliga bilkår, 300 kr till Svenska Röda Korsets Gotlandsdistrikt samt 200 kr var till Gotlands Brukshundsklubb, Gotlandsdistriktet av frivilliga radioorganisationen, Gotlands sjövärnsflottilj, Gotlandsavdelningen av frivilliga motorcykelkåren, Gotlands civilförsvarsförbund, Gotlands luftbevakningsförening och Hemvärnets förtroendenämnd. Det återstående beloppet eller 2.854 kr vill militärbefälhavaren disponera för ändamål som gagnar det frivilliga försvarsarbetet på Gotland.

Arméchefen och ÖB tillstyrker förslaget.

En som verkligen varit med om mycket

Gotlänningen 9/11 1962

Finland 1941

Men Erik har allvarligare minnen än dem från sina egna strapatser i livet. Vintern 1940–41 arbetade han som sågare bakom finsk-ryska fronten på Karelska näset i Hitola – 6 km från Ladoga.

Ryssarna hade vräkt omkull i miljon kubikmeter skog på näset. Där fanns arbete för sågare

- 30 grader kallt, maten bestod av vatten, en och annan liten dålig potatis, te och någon sockerbit. 380 ryska fångar fanns inspärrade i en ladugård i närheten. Jag har aldrig sett maken till förstörelse. Ryssarna hade slagit sönder allting i husen som övergetts under reträtten – ingenting var helt. På ett ställe hade de samlat ihop hundra pinnkärror och slädar och slagit sönder. En skakel av på varje släde eller kärra och botten urslagen.

Erik och några kamrater skulle gräva ner telefonstolpar. Marken var frusen och trögarbetad men plötsligt gick det lättare – spadar och spett sjönk ner – i en rysk massgrav. Den synen och den stanken glömmer inte Erik.

En annan dag minns han också. Ett kapell på en holme utanför Hitola. 12 fallna finnar skulle begravas. En efter en lades de ner i en stor grav. En flagga över. Det var bara en löjtnant som fått en egen kista. I tre timmar stod Erik tillsamman med de anhöriga till de fallna och hörde på prästens tal över de fallna. Tre timmar med blottat huvud i gnistrande kall karelsk krigsvinter...

Allan

Åtal för hjälp åt rymmare från I 18

Gotlänningen 13/11 1962

Skyddande av brottsling, eller medhjälp till rymning, dessutom häleri är åtalspunkterna mot tre värnpliktiga vid I 18. I morgon står de inför rätta i Visby för sina bedrifter.

Två värnpliktiga rymde från I 18. En av dem skulle samma dag börja avtjäna ett sex dagars arreststraff men föredrog friheten.

Två av dem som nu står åtalade hyrde ett privatrum i Visby. Det fick rymmarna låna i två dagar.

Den tredje åtalade skjutsade rymmarna till Klintehamn varifrån de tog färjan till Oxelösund.

De tre åtalade är också åtalade för häleri. De har bl. a. trots att de känt till att varorna varit stulna tagit emot sådana till ett värde av 204 kr.

Den åtalade som hade bil har också hjälpt de båda rymmarna att sälja stulna cigarretter genom att skjutsa run till köpare i Visby.

Rymmarna är gripna och dömdes till ungdomsfängelse respektive 4 månaders fängelse.

De tre som nu är åtalade kan bli dömda till kännbara straff. För skyddandet av brottsling eller medhjälp till rymning kan de få så gott som vilket straff som helst dock högst straffarbete i två år. För enbart häleri utdömes i vanliga fall fängelse eller böter.

Lottaträff i Visby

Gotlänningen 13/11 1962

Visby armé- och marinlottakår hade i går kväll bjudit in Visby Flyglottkår till en gemensam kårafton. En mängd lottor hade mött upp till den trevliga träffen, som inleddes med att kapten Geijer visade bilder och berättade om sin tid som FN-observatör i Ghaza. Efteråt bjöds det på kaffe och lottorna fick tillfälle att närmare bekanta sig med varandra: Bilden: lottorna Mona Siltberg, Kerstin Johansson och Ann-Marie Lindström.

Hjälp åt I 18-rymmare kostade tre vpl 310  kr

Gotlänningen 15/11 1962

De tre värnpliktiga vid I 18 som hjälpte till att dölja två rymlingar från regementet fick sin dom i dag. D tre dömdes för skyddande av brottslingar, medhjälp till rymning och häleri. Två av de åtalade, de som hållit rymlingarna med rum fick vardera 50 dagsböter à 2 kr. medan den som hjälpt rymlingarna att sälja cigarretter och sedan skjutsat dem till Klintehamn, fick 55 dagsböter à 2 kr.

Flygvapnet

Gotlänningen 15/11 1962

Förordnandet för värnpliktige kaptenen Press, Bråvalla flygflottilj, (F 13) att uppehålla en för pensionerad officer avsedd arvodesbefattning som luftbevakningsofficer vid flottiljens gotlandsdel har förlängts från 1 augusti nästa år t. v.

Armén

Gotlänningen 15/11 1962

Generalintendenten har bemyndigats att från 1 april nästa år till förvaltare i intendenturkåren utnämna och som förvaltare vid kåren förordna fanjunkare P. Å. Wallin, Gotlands infanteriregemente.

Granat kreverade för nära trupp vid skjutmissöde på A 7-manöver

Gotlänningen 19/11 1962

Att den militära utbildningen medför stora olycksfallsrisker fick en del värnpliktiga på A 7 känna på under den gångna veckans fyra dygns övningar av vilka en stor del skedde i mörker. Vid skjutövningar med haubits blev vid ett tillfälle skottet ”för kort” och hamnade på fel sida om säkerhetsgränsen för den trupp som befann sig vid observationsplatsen. Vid ett annat tillfälle välte en traktor med släpkärra när vägkanten brast varvid två man skadades.

Skjutningsmissödet blev en obehaglig upplevelse för den c:a 15 man starkagrupp som befann sig vid observationsplatsen när de i mörkret fick uppleva en brisad på avsevärt närmare håll än beräknat.

Man kan beräkna en cirkel med c:a 50 meters radie, från en brisadplats vid den typ av granat som användes, såsom det livsfarliga området. Man använder avsevärt mycket större säkerhetsavstånd vid skjutningarna för att det skall finnas en felmarginal för ammunition och inställning. Vid det aktuella tillfället låg målet c:a 700-900 m. från observationsplatsen men granaten briserade på mindre än halva avståndet mellan observationsplats och mål. Då dessutom skjutriktningen gick ganska nära observationsplatsen medverkade detta till effekten av brisaden.

Den exakta nedslagsplatsen är mycket svår att bedöma i mörkret och mannarna på observationsplatsen fick en stark känsla av att vara alldeles i farozonen. Enligt övningsledningen skall så alls icke ha varit förhållandet utan brisaden skulle ha skett med en betydande verklig säkerhetsmarginal.

Om orsaken till tillbudet vill man ännu icke uttala sig om förrän den utredning som tillsatts har avlämnat sin rapport. Det finns flera möjliga felorsaker, de flesta beroende på den mänskliga faktorn.

Militärhem planeras på en Södertorgstomt

Gotlänningen 21/11 1962

Här har man planerat att bygga militärhemmet. Ännu fattas dock pengar för halvmiljonbygget.

En länge närd önskan från de värnpliktiga på Gotland ser ut att kunna uppfyllas under de närmaste åren. Stiftelsen Militärhemmet har nämligen planer på att bygga ett militärhem vid Södertorg intill sjukkassan. Men ännu finns inte tillräckligt med pengar och det torde dröja några år innan hemmet kan vara klart.

Stiftelsen, som består av landshövding Martin Wahlbäck, biskop Olof Herrlin och general Fale F:son Burman, kommer under den närmaste tiden att göra undersökningar beträffande finansieringen. Bl. a. skall man försöka få statsanslag till bygget liksom kanske också från Stockholms stad (som har många ungdomar här).

Ritningarna finns klara. Stiftelsen har dock ännu inte beslutat om just dessa skall användas. De omfattar bl. a. kafélokal, omklädningsrum, övernattningsrum och ett rum för studiegrupper.

I omklädningsrummen skall de värnpliktiga kunna byta till civila kläder över helgerna. Övernattningsrummen är i första hand avsedda för värnpliktiga från KA 3 på besök i staden.

85.00 kr. har stiftelsen i en fond för ändamålet. Men kostnadsberäkningarna enligt den ritning man nu har slutat på c:a en halv miljon kronor.

Den gamle karolinen på Kyllaj

Gotlänningen 22/11 1962

Vid Vallevikens östra strand, med utsikt över den arkipelag som bildas av holmarna Klausen, Fjaugen och Lörjeholm, ligger Kyllaj strandridaregård, inramad i en underbart vacker raukskog som formats ur det intilliggande Kyllajberget.

Hit till denna idylliska plats kom på 1720-talet en legendarisk man från Karl XII:s tid och slog sig ned som strandridare (tulltjänsteman). Det var karolinen Johan Ahlbom, vilken som ung kavallerist vid Västgöta kompani tjänat under Magnus Stenbock i slaget vid Hälsingborg.

När svenskarna sedan vann slaget påstås det ha varit Johan Ahlbom som efter en jättelik ryttarbragd över obanade vägar fick det ärofulla uppdraget att överbringa segerbudskapet till änkedrottningen Hedvig Eleonora för vilken han fick en belöning på 10 dukater.

När Johan Ahlbom kom till Kyllaj. var han en man på ca 50 år. Han hade nyss suttit som krigsfånge i Schleswig-Holstein i sju långa år sedan han blivit tillfångatagen och svårt sårad vid en utridning under den hårda belägringen av Tönningen. Det var som en belöning för sina krigiska bragder under Karl XII:s krig som han erhöll denna syssla på Gotland.

När Johan Ahlbom kom till Kyllaj var han ej dock någon bruten man. Kalkbränningen hade då pågått som exportindustri på Gotland under ett halvsekel och Kyllaj var redan då kalkindustriplats med ugnar uppförda av den på sin tid välbekanta danskjuden, rådman Marcus Schröder, dessutom av kalkpatronerna Lars Mattsson, Christen Mauritsson, Harald Schilder, Riper, Malmsten m. fl. Men snart blev Johan Ahlbom – den forne karolinen – envåldshärskare där, drev kalkugnsrörelsen med stor framgång och ägde vid sin död inte bara Kyllaj utan även de stora gårdarna Malms i Hellvi, Pavalds i Lärbro och Valla i Rute med tillhörande sex kalkugnar.

Kyllaj äger inte längre någon kalkindustri. Den gamla 1700-talsgården med sina många ugnsruiner, lador, bryggor och hus har i stället blivit ett gotländskt kalkbruksmuseum, förvaltat och skyddat som ett annex till Th. Erlandssons Bungemuseum. Många sägner om den märkliga karolinens skiftande öden är knutna till denna plats som av många betraktas som ett stycke av den skönaste kustnatur som Gotland äger. ”Hans jordiska kvarlevor ligger gömda i Infarten med den gamla ängsporten mot öster. källaren”, sägs det. Forskarna säger: ”Det är ingen sanning, hans gravsten har en gång funnits på Hellvi kyrkogård. Det är en gammal skeppare som ligger där, nedstucken under ett nattligt gästabud i stora salen”. Vare därmed hur som helst. Kyllaj är räddat som ett ståtligt monument till eftervärlden. För detta kan vi tacka två framsynta män fil. dr. John Nihlén och hedersdoktor Th. Erlandsson.

Text A—d, bild A. L.

Strandridaregården på Kyllej, belägen i ett av Gotlands vackraste kustområden.

Brunnskaret och nedgången till källaren, där Johan Ahlbom säges ligga begraven.

Raukarna i Kyllajberget.

Ladugården och det gamla skeppsankaret.

Gotländska militärer fick utmärkelser

Gotlänningen 24/11 1962

Två gotlänningar tilldelades Sveriges militära idrottsförbunds utmärkelser vid årsmöte, som hålls på fredagen under ordförandeskap av prins Bertil. Det var överste J. C:son von Horn, I 18 som fick förbundets förtjänstmedalj i silver och fanjunkare E. A. M. Ekstrand vid Lv 2 G tilldelades förtjänstplaketten i guld.

Mötet beslöt att hemställa om anslutning till Sveriges riksidrottsförbund.

Lägereld tros ha vållat brand på Fårö

Gotlänningen 24/11 1962

Ett par gamla brunnar, grävda vid en skogsbrand på vägen mellan Ava och Sudersand, kom till användning igen under fredagen. När Hans Ekstrand vid 5-tiden på morgonen var på väg ner mot färjan märkte han eld och rök från skogen och larmade brandkåren. Det var tack vare de gamla brunnarna som elden snabbt kunde släckas, annars är det långt till närmaste vatten.

Omkring ett halvt tunnland av markvegetationen hade brunnit när elden upptäcktes. Fåröbrandkåren tror att den orsakats under militärövningarna som pågått där. man har nämligen funnit patroner, konservburkar och rester efter lägereld som tyder på att militär tältat där. Branden har troligen pyrt innan den på fredagen blossade upp på allvar i den ”gynnsamma” vinden. Folk bosatta i närheten har nämligen känt brandlukt tidigare utan att kunna lokalisera stället.

Vinterinryckning på Gotland ger välkommen övningstrupp

Gotlänningen 26/11 1962

FBU-lägret på Fårö fick i somras för första gången tillgång till ett fältstarkt skyttekompani från I 18, varvid eleverna fick tjänstgöra som kompanichef eller gruppchef, beroende på den tidigare utbildningen. Detta gjorde att man fick en mycket god övning i truppföring. I 18 är det enda förband i landet som har en vinterinryckning av vpl, vilket möjliggör en sådan övning, och detta har uppmärksammats på högre ort, så att nästa år förlägger Arméns underofficersskola sin verksamhet till Gotland för trupputbildning och övning i truppföring under juli månad. Sista veckan i juli ställs skyttekompaniet till Fårölägrets förfogande och under augusti kommer Krigsskolans yngre kurs till Gotland i samma syfte. Det är synnerligen värdefullt för den militära utbildningen att ha tillgång till övningstrupp när det gäller kvalificerad truppföring. I 18 är det enda förband i hela landet som har en vinterinryckande värnpliktskontingent som möjliggör en sådan utbildning i praktiken, omtalade regementschefen överste J. von Horn vid FBU:s förbundsstämma på I 18 i lördags. Förbundet skall 1964 fira sitt 50-årsjubileum.

De två första skyttemedaljerna i guld som erövrats medkpist på Gotland utdelades vid FBU:s förbundsstämma i lördags. Det var J. Mörrby, Väskinde, och K. G. Runander, Visby, som fick motta dessa av förbundsordföranden överste J. von Horn.

FBU-förbundet på Gotland firar 50-årsjubileum 1964

Gotlänningen 26/11 1962

Här syns de fyra medaljörerna vid FBU:s förbundsstämma: folkskollärare Göte Lundberg,  fru Ebba Ohlsson, kapten Ola Skalin och mejeriföreståndare Ivar Lindell.

Vid Gotlandsbefälsutbildningsförbund kan den 14 juni 1964 fira sitt 50-årsjubileum, och vid förbundsstämman i I 18:s officersmäss i lördags ställdes 5.000 kr. till styrelsens förfogande för att ge ut en jubileumsskrift och i övrigt ordna med firandet av detta jubileum. Verksamhetsberättelsen återspeglade en mycket livlig kursverksamhet, och ordföranden överste J. von Horn kunde med glädje konstatera att man nått det mål som man vid förra årsmötet satte upp, nämligen att överstiga siffran 400 när det gällde antalet anslutna vpl befäl. Det var främst Visbyföreningen som gått kraftigt framåt. Fem av de övriga föreningarna redovisade ökning, medan lika många hade haft minskning. Genom nya omdispositioner såg ordföranden dock ljust på framtiden när det gällde medlemsantalet.

Ett 20-tal ombud från föreningarna och många andra medlemmar hade mött upp till årsstämman. Bland de särskilt inbjudna kunde ordföranden välkomna generalsekreteraren i Centralförbundet överstelöjtnant C. Y. Dahl och stabschefen vid VII milo överstelöjtnant Bertil Creutzer samt makarna Erik och Ebba Ohlsson som förestår Svenslägret på Fårö.

Verksamhetsberättelsen visar att det totala medlemsantalet den 30/6 1962 var 532, en ökning med 6, därav 409 vpl befäl, en ökning med 23. Att inte ökningen blivit större beror på att många äldre medlemmar övergått till hemvärnet. De olika kurserna har varit flitigt utnyttjade. Vid de av centralförbundet anordnade kurserna på fastlandet har inte mindre än 41 elever deltagit, en ökning med 51 procent. Sammanlagt redovisas 7.986 övningstimmar på kurser, vilket i stort är ung. samma antal som året innan. Förbundet ligger i särklass bäst när det gäller prenumeration på förbundets tidskrift och har som belöning fått 300 kr. Vidare har Tingstädeföreningen fått 100 kr. och Visbyföreningen 50 kr. av samma skäl. Försvarslotteriet har även gått bra. En av högvinsterna, en turistresa för 1.500 kr., tillföll ordförande Ivar Lindell.

Till förbundsordförande, tillika styrelsens ordförande, omvaldes överste von Horn. Vice ordförande blev konsul C. O. Kolmodin, sekreterare för tiden till den 1 april kapten Ola Skalin och därefter kapten B. Wellhagen, kassaförvaltare distriktschef Felix Dassow och övriga ledamöter folkskollärare Hugo Endre, kapten G. B. Lindberg, mejeriföreståndare Ivar Lindell, förrådsförvaltare Allan Persson, köpman Sigvard Rumin, föreståndare J. Wöldern och förste polisassistent B. Lekström, de två sistnämnda nyvalda efter direktör Fritz Dehnberg och kamrer Hans Wesser, som avsagt sig. Till styrelsesuppleanter nyvaldes lantbrukare Rickard Pettersson, från Klintehamnsföreningen, och omvaldes polisman Tage Jacobsson och lantbrukare Lasse Larsson. Till revisor utsågs folkskollärare S. G. Tingström och kontorist Lars Levander med folkskollärare Göte Lundborg och ombudsman K. G. Runander som suppleanter. Till ombud vid CFB:s riksstämma utsågs överste von Horn (suppleant kapten Wellhagen) och polisman Tage Jacobsson (lagerchef Rune Jacobsson, Hemse) och till valberedning lantbrukare C. A. Broander, kontorist Gunnar Nilsson och lantbrukare J. Mörrby med folkskollärare Roland Magnusson, Roma, och lantbrukare Erik Cederlund, Stånga, som suppleanter.

Styrelsens förslag till inkomst- och utgiftsstat för 1962/63 ändrades efter en livlig diskussion så att 1.000 kr. ställdes till förfogande för anslag till föreningarna, bl. a. hjälp till telefon. Det var underhållsarbeten på Fårölägret som fick kännas vid denna åderlåtning, men man hoppas ändå kunna genomföra omändringen av ett gammalt garage till bostad samt upprustning av köket.

Efter förhandlingarna följde den sedvanliga utdelningen av priser och belöningar. Bl. a. kunde ordföranden dela ut de två första skyttemedaljerna i guld som tagits på kpist. Det var K. G. Runander, Visby, och J. Mörrby, Väskinde, som erövrat dessa. Mejeriföreståndare Ivar Lindell, Tingstäde, fick centralförbundets förtjänsttecken i guld, fru Ebba Ohlsson, Fårö, folkskollärare Göte Lundborg och kapten Ola Skalin fick Gotlandsförbundets silvermedaljer, och lantbr. Henning Werkelin, och Gösta du Rietz samt folkskollärare Birger Larsson fick CFB:s hedersjetonger för att de ställt mark till förfogande för övningarna på Fårö. Samma utmärkelse fick även fru Marianne Skalin som varit värdinna på Fårölägret.

I samband med prisutdelningen överlämnade pansarbefälsföreningen en silverpokal som skall ställas upp som vandringspris för tremannalag i klass II (oldboys) i enskild fälttävlan.

I anslutning till skioptikonbilder talade sedan major Stjernfelt, KA 3, mycket intressant och initierat om strider med lägre förband vid Atlantvallen. Tal. Som är en vårt lands största experter på området har studerat Atlantvallen mycket ingående på ort och ställe och genom intervjuer med både allierade och tyska officerare om striderna den skickelsedigra D-dagen, den 6 juni 1944, då invasionen av Frankrike sattes i gång. Det var ett mycket lärorikt föredrag som med all tydlighet visade vilket vanskligt företag en invasion från sjösidan är, även om man disponerar överlägsna styrkor.

Efter föredraget samlades man till middag och vid kaffet framförde överstelöjtnant Dahl en hälsning från centralförbundet och gratulerade Gotlandsförbundet till ett gott arbete på de olika verksamhetsområdena. Sedan blev det samkväm under som vanligt glada och otvungna former.

Slutövning för Gotlands värnpliktiga vid Lucia

Gotlänningen 28/11 1962

De värnpliktiga på Gotland, som ryckte in i våromgången till I 18, A 7, P 1 G, och Lv 2 G, har sin slutövning inför militärbefälhavaren tiden 10–13 december. Övningsledare blir överstelöjtnant Henriksson, I 18.

MUCK för våromgångens värnpliktiga blir det på I 18 den 20 dec. och för A 7:s, Lv 2 G:s och P 1 G:s den 21 december.

PRESSOFFICER vid A 7 har kapten Jan Silvén blivit.

ÖVNINGSUPPEHÅLLET för höstomgångens värnpliktiga i den kommande helgen blir i princip så att hälften är lediga julhelgen och den andra hälften över nyårshelgen.

För huvuddelen av de vpl vid I 18 – huvudsakligen gotlänningar – blir uppehållet den 29/12–14/1, för P 1 G den 17/12–2/1 och för Lv 2 G den 11/12–27/12. Vid A 7 finns det ingen höstomgång.

PANSARREGEMENTE väntas I 18 bli genom sammanslagning med P 1 G. Fr. o. m. januari sätter man igång en del utbildnings- och omskolningskurser för I 18-befäl i bandstridsfordon.

Lv 2 G blir från den 1 april Lv 2. Anknytningen till A 7 i förvaltningshänseende kvarstår.

Efter 13-dagshelgen sätter man i gång med denna utbildning vid vissa av befälsskolorna. En kortare kurs hålls i januari och sedan blir det en längre kurs i början av mars. Deltagare i dessa kurser blir sådana som sedan skall tjänstgöra som lärare.

Nästa ordinarie inryckning av värnpliktiga sker i slutet av januari för de underbefälsuttagna och omkring 19–20 februari för övriga värnpliktiga.

Fälttjänstövningar för fältförbanden i vår kommer liksom tidigare att bli under april månad och i samband med dessa blir det en förevisningsskjutning.

RIKSHEMVÄRNSTÄVLING blir det på Gotland den 13–14 september under ch I 18 ledning.

ARMÉCHEFEN företar den 11–13 november generalinspektion av gotlandsförbanden. Han kommer även på besök den 19/9.

OMBYGGNADEN av A 7 kasern 1 beräknas kunna ske under nästa år.

Vemodsfullt avsked efter tjugosju år som lottachef

Gotlänningen 29/11 1962

Förbundslottachef fru Hildur Löf tog ett vemodsfyllt avsked av Gotlands lottaförbund vid årsmötet i går (28/11 1962) då hon efter 27 år avgick som chef för Gotlands lottor. Hon lovade dock att även i fortsättningen tjäna lottarörelsen i mån av krafter. Som hennes efterträdare utsågs förre 1:a vice ordförande fru Inga Johansson, Visby. fru Löf mottog en mängd gåvor och utmärkelser och var märkbart rörd då hon slutligen tackade alla

Borgsalen var fylld till sista plats då fru Hildur Löf öppnade sin sista stämma som förbundsordförande, vilken hon även ledde med fru Inga Hildur Frisk-Bånge vid protokollet.

Förbundets årsberättelse, för vilken vi redogjorde i gårdagens tidning, föredrogs.

Inga Johansson ny förbundslottachef

Den nyvalda förbundslottastyrelsen fick följande sammansättning: ordförande fru Inga Johansson, Visby, 1:e v. ordf. fru Inga Margareta Johansson, Visby, 2.a vice ordf. fröken Ruth Bergbom, Fårösund, 3:e v. ordf. fru Ulla Årefeldt, Visby, sekr. fru Hildur Frisk-Bånge, Visby, kassaförvaltare fru Maj Waldenström, Visby.

Som suppleant i överstyrelsen utsågs första v. ordf. Revisorerna fru Inez Löfgren och fröken Mia hemström omvaldes båda. Lottaförbundets ombud vid riksstämman blev fru Hildur Frisk-Bånge. Den avgående förbundschefen utsågs enhälligt till hedersledamot.

Efter förhandlingarna överlämnade fru Löf förtjänstmedaljer i silver till kapten Carl von Koch, F 13 G, fru Inga Johansson, Visby, fru Maj Waldenström, Visby, fröken Ingrid Olsson, Visby, samt blommor till fru Hildur Frisk-Bånge, Visby.

Därefter följde strömmen av uppvaktande representanter som överlämnade förtjänsttecken, gåvor och blommor till den avgående lottachefen.

Fru Inga Johansson tackade sin företrädare och överlämnade en guldbrosch från styrelsen.

Från överstyrelsen talade armélottatjänstchef fru Margit Classon och förvaltningschef fru Ingegerd Söderberg, fru Dagmar Hansson, Fole, överlämnade en minnesgåva från Gotlands lottor och erinrade om de stora insatser fru Löf gjort både under fred och krigstid och framhöll hennes plikttrohet och nit i alla sammanhang.

Överste Jan von Horn talade bl. a. för FBU och överräckte förtjänstplakett i guld samt en gåva. Gotlands Artillerikårs hedersplakett överlämnades av major Ove Silvén och kapten Carl von Kock överlämnade Kungl. Bråvalla flygflottiljs förtjänstplakett i silver. För Gotlands kvinnliga bilkår talade fru Birgit Stengård och överlämnade en gåva.

Amiral Erik af Klint överlämnade en plakett från Marinkommando Ost. Generalmajor Fale Burman talade för Hemvärnet samt som befälhavare på Gotland. Han överräckte Hemvärnets 20-årsmärke, två ljusstakar samt bokverket Gotländskt Försvar samt en bukett röda rosor. Fru Lola Jakobsson representerade Gotl. civilförsvarsförbund och överlämnade röda nejlikor.

Fru Hildur Löf var både tacksam och rörd då hon tog till orda för att tacka för den överväldigande ström av bevis på uppskattning som kommit henne till del. Med pondus och humör – egenskaper som alltid utmärkt fru Löf – formade hon sitt avskeds- och tacktal och riktade den maning till de församlade som i alla tider varit hennes eget riktmärke. –Till glädje för Dig själv och till vårt lands bästa, bliv lotta.

Carin.

Kustartillerikåren

Gotlänningen 3/12 1962

Furir 361116–321 (Rolf Evert Bert Söderberg) vid Gotlands kustartillerikår har utnämnts till överfurir vid kåren.

- Vid kåren inryckte den 27 nov. 37 vpl. som skall genomgå underbefälsskola A och 7 vpl. som skall genomgå underbefälsskola I under tiden t. o. m. den 16 okt. nästa år. 197 vpl. som skall genomgå soldatskolan inrycker den 8 jan. och rycker ut den 25 okt.

- Ove Pettersson, Bryor i Tingstäde, har anställts som biträde åt stabskonsulenten vid I 18 med uppgifter inom personalvården främst vid Gotlands kustartilleriförsvar och KA 3 samt därjämte inom i Visby garnison

Militärbil rammade vid krock i Sjonhemskorset

Gotlänningen 5/12 1962

Vid det farliga vägkorset ovanför Sjonhembacke där vägarna från Vänge och Ala möter varandra inträffade på tisdagen vid 15.15-tiden en kraftig krock mellan en militär skåpbil från Vängehållet och en personbil på väg från Roma mot Vänge.

Av allt att döma har skåpbilen framförts med stor hastighet så att föraren icke kunnat behärska den i svängen. Kronbilen rammade personbilen med stor kraft varvid personbilens sida blev kraftigt intryckt. Inga personskador uppstod.

Genom statspolisens försorg föranstaltades omedelbart en undersökning om något mekaniskt fel förefunnits på den militära bilen.

Stol och bord krossades vid ett slagsmål i Visby

Gotlänningen 6/12 1962

Ett gäng på 6–7 visbygrabbar kom i går kväll ihop sig med ett numerärt överlägset gäng från A 7 på ett näringsställe i Visby. Vad de började tvista om är inte klart, men de bägge gängen tålde tydligen inte blotta åsynen av varandra.

Gänget från A 7 inbjöd visbygänget till slagsmål i Östergravar. Så långt hann man dock inte innan sinnena rann på ordentligt. Man gav sig på varandra på ort och ställe. En stol, ett bord och en pall hann stryka med innan polisen hann till plats för att ta hand om bråkstakarna. En del av slagskämparna lär få gå omkring med blåmärken, som ett minne efter bataljen, men ingen blev allvarligare skadad

Garda i ”fiendehand” efter plötsligt anfall. Gotlandskriget i Full gång

Gotlänningen 12/12 1962

’Bananen’ oroade gotlandsförsvaret

”Bananen” landade utan svårighet på gårdsplaner och vid skogsbryn och de luftlandsatta soldaterna försvann i buskarna så fort helikoptern tog mark.

Krig bröt ut på måndagen (10/12 1962) mellan stormakterna. För Gotlands del betydde detta att fienden förutsattes anfalla österifrån. Trakterna kring Garda, Alskog och Etelhem hamnade mitt i stridslinjen och här gick det hett till på måndagen och tisdagen. Ett tag var Garda i fiendens ägo.

Så allvarligt var det nu inte riktigt, det hela rörde sig om höstmanövern som utgör slutprovet för hela åldersklassen av rekryter från samtliga förband på ön. Gotlandskriget utbröt på måndag morgon och avslutas på torsdag förmiddag.

På måndagsmorgonen gick hela styrkan ut från Visby på tre olika vägar för att möta fienden i sydost. I Etelhem och Garda luftlandsattes fientliga styrkor vilka våra egna pojkar skulle angripa. Den första natten var relativt lugn men på tisdagsmorgonen gjorde fienden ett överraskande anfall och intog Garda. Tack vare att de våra fick förstärkningar kunde dock området återtagas och fienden blev tillfälligt slagen.

Armélottan Kerstin Häglund från Björke deltog i höstmanövern ute i Alskog. Hon skötte tillsammans med några andra lottor telefonväxeln.

De fiendestyrkor som landsattes i Ljugarns-trakten tryckte i terrängen vid Lau och därifrån transporterades trupper med helikopter till trakten av Alskogs kyrka. ”Bananen” gick elegant ned mellan Bönde­-gårdarna och hämtade i tre omgångar den fientliga truppen. Vid Alskogs kyrka stod sedan tisdagens slutstrider. Försvararna (A) hejdades här genom att fienden (B-sidan) fick förstärkningar. Båda styrkorna låg stilla och avvaktade mörkrets inbrott medan månen steg upp över den östra horisonten.

Genom fiendens luftlandsättningar runt omkring från Hexarve i Buttle till Mallgårds i Alskog blev A-sidan innesluten som i en säck. De måste försöka dra sig ur denna farliga position. Detta väntades ske någon gång fram på natten då en förflyttning till trakten av Dalhem samtidigt blir aktuell. Där kommer de slutliga striderna att utkämpas på Luciadagens morgon. Utgången av dessa strider är högst oviss men vi får hoppas att det går väl för de våra.

ATOMBOMB ÖVER ETELHEM

På tisdagen (11/12 1962) fälldes en atombomb över Etelhem och trupper ur I 18:s 7 komp. hamnade i den radiaksmittade zonen. Sanering måste tillgripas både för manskap och material vid Sigvalde träsk i Etelhem. Även hemvärnet sattes in mot fienden, bl. a. fick det fientliga artilleriet utstå angrepp från ”hemvärnsgubbarna”.

I en buss vid Stiftsgården satt övningsledaren överstelöjtnant ANDERS HENRICSON med två signalister och vakthavande officer. Härifrån avsändes övningens viktiga order för att planerna skulle klaffa.

På vår förfrågan sa överstelöjtnant Henricson att övningen utfallit till belåtenhet liksom manskapets fältmässiga uppträdande som sättes på hårda prov.

Kvinnornas uppgifter vid ett krig skall inte glömmas bort. I en källare på Stiftsgården satt det lottor och skötte en telefonväxel. De hade ganska långa och krävande pass men fanjunkare SÖREN JANSSON såg till att de undfägnades med mat och dryck.

Bygdens folk beskådade med stort intresse de militära styrkornas operationer i terrängen, det är ju inte alla dagar det landar en helikopter på gårdsplanen. Smågrabbar följde med beundrande blickar de tuffa baskerprydda pansarsoldaterna som med jämna mellanrum dundrade fram med sina tunga fordon. Krigarna var nöjda med vädret och maten i fält och det bästa av allt var ju att ”muck” hägrar när övningen är över.

Carin

Vågbrytare vid KA 3?

Gotlänningen 14/12 1962

För nästa budgetår vill fortifikationsförvaltningen att 200.000 skall få disponeras för utförande av vågskydd vid Gotlands Kustartilleriförsvar. De fordras för skydd av båtar.

Lucia hos KA 3-are

Gotlänningen 14/12 1962

Fårösunds lucia 1962 Birgitta Johansson med sina tärnor, fr. v. Agneta Nilsson, …l (otydl.), Christina Pettersson, Kappelshamn, Maj-Britt Bingström, Lärbro, Marianne Johansson, … (otydl.), Lena Franzén, Fårösund och Sylvia Broman, Fårö. Samtliga är de elever vid Fårösunds yrkesskolas heltidskurser.

Lucia firades vid KA 3 med kaffe med stort dopp för de värnpliktiga i matsalen. På slaget 07.00 skred Fårösunds lucia in med sina 6 tärnor under sång och ackompanjerade av en avdelning militärmusiker. Militärpastorn. Militärpastorn vid KA 3, komminister Bernander, höll ett kort anförande, avslutat med bön, varefter överste Eklund tackade luciorna och musiken för deras medverkan. Soldaterna uppskattade livligt arrangemangen och belönade de medverkande med kraftiga applåder.

Julfirande vid KA 3 inledes kl. 12.00 på julafton med lunch, varvid ett jättestort julbord serveras de kvarvarande värnpliktiga. Militärmusikkåren deltar med en mindre avdelning och militärpastorn förrättar måltidsbön. Å julaftonens eftermiddag äger en andaktsstund rum på Fritidshemmet, varvid den kvarvarande personalen bjuds på kaffe och julgotter samt erhåller julklappar.

På juldagsmorgonen transporteras de, som så önskar, till julotta i Fårö kyrka. För den personal, som måste kvarstanna över nyårshelgen blir det liknande arrangemang.

Decembermanövern har avslutats. Båtar hindrade skarpskjutningar

Gotlänningen 15/12 1962

Denna veckas fältmanöver som inleddes i måndags (10/12 1962) och som var den sista stora fältmanövern innan de värnpliktiga rycker ut dagarna före julhelgen, hade i går och i dag sin avslutning på Tofta skjutfält med realistiskt anordnade skarpskjutningar.

En bild från stridsskjutningarna på Blåhäll i går. En av de deltagande stridsvagnarna har gått i eldställning.

I går var det trupper från I 18 och P1 G som var i elden på skjutfältet i Tofta, samtidigt som Lv2G hade skarpskjutningar i När. I de skjutningar som pågår i dag deltar trupper från A 7.

I manövern, som gynnats av ganska hyggligt väder, utom en natt då väglaget genom underkylt regn var mycket halt, styrkor från såväl I 18, A 7, Lv2 G och P1 G deltagit, och även de rekryter som ryckte in vid I 18 i november i år.

Stridsövningarna inleddes under måndagen i området mellan Buttle och Etelhem där fienden satt i land sina trupper luftledes. Det blev ganska hårda skärmytslingar som kom att sträcka sig ned mot Garde socken. Mitt under det striderna rasade här kom plötsligt larm om andra fientliga angrepp på ön. Fienden var nu också i färd med att överföra styrkor hit över havet. Det skedde under natten mellan den 11 och 12 varför det inte blev någon rast och ro för den stora försvarsstyrkan, som hela tiden legat ute i fält.

När dessa strider avblåsts drogs samtliga trupper samman till en helt ny uppgift som innebar en fördröjningsstrid i området mellan Hörsne och Dalhem. Här hade fienden nu lyckats få i land pansar som det gällde för försvararna att ringa in och fördröja till dess förstärkningar hade hunnit anlända. Dessa övningar pågick ända fram till torsdagen (13/12 1962) kl. 11.30. Manskapsstyrkorna som tillhörde I 18 och P1G fick då ställa färden till Tofta skjutfält där fredagens stridsskjutning skulle ske, medan Lv2G förflyttade sig till När.

Båtar på sjön hindrade skjutningen på Toftafältet under fredagen.

Skjutningen på Toftafältet som kungjorts i vanlig ordning med början på fredagsmiddagen, blev fördröjd ett par timmar genom att båtar som uppehöll sig på havet utanför Toftastranden gång efter annan gav sig in på det avlysta området med påföljd att skjutningen måste avbrytas. Om inte militären själv i samband med dessa skarpskjutningar haft sin säkerhetsvakter utställda skulle utan tvekan de allvarligaste olyckor kunna inträffa. Allmänheten bör själva också försöka att undvika sådana riskmoment som ett nonchalerande av utfärdande kungörelser och skjutvarningar innebär. Genom att dessa båtägare uppehöll sig inne på det riskfyllda området under den tid det avlysts blev hela avslutningsmomentet fördröjt i timtal.

I de fall där skjutningen kunde utföras hade man uppnått mycket fina resultat upplyser chefen för I 18, överste von Horn. Även den nyinryckta manskapsstyrkan som började vid I 18 den 1 november och som deltagit de första övningsdagarna hade under manövern skött sig mycket bra, säger regementschefen.

I 18-klagan

Gotlänningen 19/12 1962

Kanslibiträdet Sigrid Söderström vid Gotlands infanteriregemente besvärar sig hos regeringen över att chefen för Gotlands Artillerikår gett skrivbiträdet Pya Bjersander vikariatslöneförordnande som kontorist på kassaavdelningen från 1 jan.

I 18-kadett bäst på P 1

Gotlänningen 29/12 1962

Kadettskolan på P 1 i Enköping avslöt sin vinterlinje i julveckan och bästa kadett vid kursen blev Göran Edlund, I 18, som fick skolans silverplakett av pansarinspektören överste Tage Ohlin.

Segrare i seriefälttävlan blev kadett Hultberg, I 18, som också fick en silverplakett och som fyra i denna tävling kom kadett Karlsson.