Gotlands regementes kamratförening

Startsidan
Om GRKF
Verksamhet
Reportage
Aktuellt
Regementets historia
Symboler
Försäljning
Bli medlem
Stockholmskretsen
Länkar
Bilder
Skrönor

Kamratföreningens Historik

Gotlands regementes kamratförening (GRKF) bildades den 2 september 1934 under namnet Gotlandsinfanteristernas kamratförening (GIKF) vid ett kamratmöte på dåvarande Kungl Gotlands infanterikår (I 18) på Visborgsslätt.

Föreningen skulle ha som uppgift ”att sammanföra personal (fast anställda och värnpliktiga) vid Kungl Gotlands infanterikår och f.d. Kungl Gotlands infanteriregemente samt att inom föreningen befordra ett gott kamratskap och intresse för försvaret med särskilt aktgivande på Gotlands försvar”.

Bildandet av kamratföreningen hade förberetts vid en på initiativ av militärbefälhavaren på Gotland, översten Gustaf Mauritz Törngren, anordnad överläggning på Hotell Gillet i Stockholm den 7 juni 1934. Förhandlingarna leddes då av majoren i armén Nils-Erik Welander, och närvarande var ett antal f.d. värnpliktiga, som 25 år tidigare gjort sin första tjänstgöring vid dåvarande Kungl Gotlands infanteriregemente (I 27). Vid två följande sammanträden i Stockholm – på Ritz hotell den 21 juni och på Berns salonger den 16 augusti – utarbetades under ledning av överstelöjtnanten i armén Axel Wijkmark förslag till föreningsstadgar, föreningsnål och föreningssång samt planerades för kamratmötet på Visborgsslätt den 2 september.  För transport till mötet av fastlandskamrater anordnades en extratur med ångfartyget Visby direkt från Stockholm.

Till föreningens förste ordförande valdes överstelöjtnant Axel Wiktor Linde och till vice ordförande kapten Einar Råberg. Som ordinarie ledamöter i styrelsen valdes därutöver åtta kamrater, av vilka fem var bosatta på Gotland, två i Stockholm och en i Malmö. Som suppleanter valdes tio kamrater – fem bosatta på Gotland, två i Stockholm, och en i vardera Göteborg, Kalmar och Norrköping.

Vid ett föreningsmöte påföljande år – på Piperska Muren den 28 februari – beslöts att kretsar med geografisk anknytning skulle bildas inom föreningen, och under 1935 bildades en Skånekrets (26 maj), en Gotlandskrets (21 juli) och en Stockholmskrets (29 augusti). Under 1937 tillkom en Kalmar/Ölandskrets (20 juni), en Göteborgskrets (17 oktober) och en Östgötakrets (28 november).

Vid årsmötet 1946, avhållet på Visborgsslätt den 13 juli, beslöts att Gotlandskretsen skulle bli ”moderförening” och att fastlandskretsarna skulle ha fullständig styrelse inom ramen för fastställda normalstadgar. Regementschefen – förbandet var sedan 1937 ånyo regemente (Kungl Gotlands infanteriregemente I 18) – skulle vara självskriven ordförande i moderföreningen/Gotlandskretsen.

År 1958 skedde återgång till den tidigare organisationen med en särskild föreningsstyrelse, i vilken regementschefen var självskriven ordförande, och en Gotlandskrets med självstyrelse, i organisatoriskt hänseende jämställd med övriga kretsar.

År 1997 återgick man emellertid till den tidigare ordningen, varvid Gotlandskretsen åter uppgick i moderföreningen under en styrelse.

Efter det att regementet fr.o.m. 1 april 1963 blivit pansarregemente – Gotlands regemente P 18 – benämns kamratföreningen Gotlands regementes kamratförening (GRKF).

Sedan 1941 utgavs för regementet och kamratföreningen en gemensam tidskrift. Denna hette, till och med nummer 1: 1964, Gotlandsinfanteristen. Tidskriftens namn från 2: 1964 till 2: 2005 var Väduren.

Tillbaka